Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - storm-beat(en) ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storm-beat (en)
F Talspråk. 1392 P Lågt språk.
stowboard
Drang». ~-beat(en), a. is. poet, piskad af
stormen; stormdrifven. ~-bell, s.
stormklocka. ~-bird, se ^-petrel. ~-bound, a.
instängd af (»liggande för») storm
någonstädes. ^-breeder, s. sjö. stormmoln. ~
-cock, s. se missel-bird. ~-C0fie, s.
konisk stormsignal. ~-drum, s. cylindrisk
storm signal, ^-finch, se o,-petrel. ~
-glass, s. stormglas (väderleksspåman).
s. sjö. stormklyfvare, förstängstagsegel.
~-kite, 5. ett slags drake använd ss.
bärgningsapparat vid strandningar.
~-pave-ment, s. stenskoning på vågbrytares yttre
sluttning. ^-petre|, 5. zool. stormfågel
(Pro-cellaria). ~-Sa.il, s. sjö. stormsegel. ~
-signal, S. stormsignal på land för sjöfarande.
^-Stayed, ~-Stead, a. uppehållen af fult
väder, jfr bound. "^-window, s. ytter-
fönster (särskildt tillsatt för skydd). ~flll )|s,
-ful, a. stormig, rik på stormar. ~ily,
-1I1, ad. stormigt (the wind bloios ~ :
det blåser en storm) äfv. biid. (the session
opened "JneSS, -inës, s. stormighet;
häftighet, jfr »»y. ~ing, -ing, prt.; a.
stormande; s. stormande; mii. stormning.
~ing-party, s. mil. manskap utsedt till
stormning, stormkolonn(er). ~leSS, -lès,
a. utan stormar. ~y, -i, a. stormig;
storm-; stormande biid., häftig, våldsam
(passion); a o, day, en ovädersdag,
rusk-dag; ~ wind, storm(vind). ~y-petrel, se
»»-petrel.
Storthing, storthing, 5. Norges storting.
story, sto’ri, 1. S. våning (del af ett bus); (Anm.
the first ~ är i Am. bottenvåningen [jfr
ground-floor], i Engi. våningen 1 tr. upp,
liv. således i Am. kallas the Second ;
upprättstående stock (stolpe, pelare) uppbärande
en Öfre våning där nedervåningen ej eger
murpelare utan blott en glasvägg. [-kyg-thum.-] {+kyg-
thum.+} mur. trappmått.
Story, sto’ri, 2. s. en historia, berättelse
(sann ei. diktad); saga; F »historia» (dikt,
lögn : false, feigned va. f berätta
(mest i pp. se ofvan StOI’ied); childish
barnsaga; idle o, (ei. -ies), dikt, tomt prat;
as the ~ goes (runs, has it), som
berättelsen lyder, som det berättas; to tell a
~ (ei. -ies), berätta en historia (äfv. en
saga) (historier, sagor); F narras, tala
osanning; without a really?
verkligen, du narras vill inte? they are all in
a ~ F, de äro alla med i komplotten
(att ljuga). ~-b00k, s. sagobok,
-samling; berättelsebok. ~-teller, s.
sagoberättare; en som berättar »historier»
(osanningar). ~-telling, s.
sagoberättande; novelldiktning; uppdukande af
»historier», farande med osanning.
StOt, stot, s. skoti. stut, ung tjur.
Stote †, se stoat.
StOUnd, staund, (1.) † s. smärta; slag äfv.
biid.; häpnad, förvåning; pp. se stunned;
vn. (jfr stöna) våndas, plågas; (2.) s. stund;
(3.) S. prov. dricks-Stånka.
stoup, staup, S. Skoti. stop äfv. ss. mått; (stop)
kat. kyrk. vigvattenskärl.
Stour, staur, 1. s. Skoti. tumult, strid;
dammoln.
StOUr†, stor, 2. a. stor, stark, dugtig, morsk.
Stout, staut, a. dugtig; kraftig, stark (om
personer o. saker; äfv. ~ ale o. d.); fast, solid,
tjock (t. ex. paper), grof, bastant, stadig
arv. biid., jfr föij.; ofta is. F fetlagd, korpulent,
stor och tjock (ätv. ^-built, ~-made);
fast, ståndaktig, envis; morsk,
öfvermo-dig; beslutsam, oförskräckt, behjärtad
(äfv. ~-hearted); s. starköl, starkaste porter
(: broion hand. var. grof domestik; to
groio lägga ut, lägga på hullet. ~ish,
-lsj, a. tämligen fetlagd. ~lieSS, -nes, s.
dugtighet; styrka, fasthet; bastanthet,
stadighet; fetlagdhet, korpulens;
grof-het, tjockhet (t. ex. of paper).
StOUth, stauth, s. (jfr stowed) skoti. förråd,
mängd; ~ and routh, fullt upp. ~rief,
-rèf, s. skoti. jur. rån (i förening med
hemgång), inbrott i förening med våld.
StOVe, stö v, 1. imp. o. pj). af stave.
StOVe, stöv, 2. s. stuga †; varmrum (t. ex.
i växthus; äfv.: llOtllOUse, då äfv. ~-hOUSe);
torkrum, bastu; eldstad : (järn)ugn,
kamin, spis ei. kakelugn (: German Dutch
portativ värmeapparat, ss. fot .varmare,
fotogénkök, handtv. F fyr; sjö. baskista; va.
värma i ei. med en ~ ; Skoti. sestew; sjö. basa.
^-burner, s. gasbrännare (-låga) för
uppvärmning (kokning etc.). ~-pipe, s.
kaminskorsten; si. »skorsten» (hög hatt). ~
-plant, s. drifhusväxt. ~-plate, s.
spishäll. ~-tank, s. (varmvattens)reservoar
vid en ugn.
Stover, sto’vur, s. sämre foder för kreatur; ärv.
takhalm )jC; prov. stubb; en andra
klöfver-skörd.
Stoving, sto’ving, prt. (af stove, 2.); s.
torkning i torkrum (badstu etc.).
StOW, stö, va. (in)stufva sjö., packa; † ei. si.
gömma undan, undansticka, äfv. »stoppa
på sig»; sjö. bärga, beslå stagsegei; sjö.
surra ankare; ~ away, (va.) stufva
undan; stoppa (gömma, ställa) undan; si.
stoppa i sig, äta upp; si. kalasa upp;
(vn.) Undansticka sig särsk. sjö. i ett
fartyg för att skaffa sig fri resa; ~ in bulk, sjö.
stufva löst i rummet. ~away, s. en som
sticker sig undan i ett fartyg fur att få fri
resa, jfr ofvan ex. ~board, S. skräpskrubb.
à: fate, å: far, A: fall, à: fat, à: fast, è: mete, è: met, è: ber, 1: fine 1: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
