Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - round-tool ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
round-tool
>|< Mindre brukligt. 1187 † Föråldradt.
roving-mill
svarf. skrubbstål med afrundad egg. —
-top, 5. sjö. märs. —-trade, s. ett slags
byteshandel med negrer, —-tum, S. sjö.
rundtörn, rundslag; törn i kettingen. (obs. sms.
af round med adr., se motsv. under — ing), —ed,
-èd, pp. a. afrundad, rund. —el, -èl, s.
rundel i trädgård etc. †; krets, cirkel her.;
rund skifva|; rund sköld †; fort. rund
skans; byg. liten rundstaf; mus. se följ.
-elay, -ëià, s. metr. ett siag3 rondeau;
mus. rondo, visa; ringdans, —er, -ur,
s. ngn ei. ngt som afrundar etc.;
omkrets †; pl. ett slags bållspel (ungef.:
»lång-båll>). —ing, -mg, prt.; a. se föij.; s.
afrundning; skeppsb. bugt på timmer o. d.; sjö.
(uppslagsgods [upprepadt tågvirkel till)
vul-ning (omlindning) aftåg. — ing-adze, S. kl’Um-
däxel med hammare. —ing-down, s. is.
skeppsb. nedbllgt(ande) (bjälkes etc. krökning
nedåt) (o b s. på dyl. sätt sms. med in. Out, up).
—ing-tOOl, s. smed. rundsänke. —ish, -isj,
a. (af)rundad, nästan rund, trind. —
ish-ness, -isjnës, s. (jfr föreg), trindhet. —let,
-lèt, s. liten cirkel etc., jfr round, s. —|y,
-li, ad. rundt; öppet, rent ut,
oförbehållsamt; rikligt, ymnigt, frikostigt,
utan att spara,till fullo; dugtigt; morskt;
raskt; sjö. (hala) villigt. —neSS, -nës, s.
egenskap att vara rund etc., jfr round, a.;
(af)rundning (äfv. biid. of periods, of style
etc.); rättframhet, öppenhet,
roup, rop, 1. (jfr roop) en hönssjukdom,
roup, rop, raup, 2. s. Skoti. rop; (utrop[ande]
på) auktion; va. ropa; (låta) utropa (på
auktion); articles of vilkor under
hvilka auktionsutropen ske.
rousant, rau’zant, a. her. uppflygande.
rOUSe, rauz, 1. s. festbägare, »skål» †; (rum-
mel)kalas, dryckesgille,
rouse, rauz, 2. va. uppväcka (from sleep)]
bild. väcka (from stupor etc.), »upprycka»,
»sätta lif i»; uppreta (försätta ngns känslor i
rörelse), (upp)egga (to, till); uppröra äfv.
hafvet etc., sätta i rörelse i allm. bet.; stöta
upp, uppjaga vildt; uppskrämma; sjö. hala
(jfr ned.); vn. vakna, bli vaken äfv. biid.;
fara (rusa) upp, »få fart», komma i plötslig
rörelse; rusa (med adv.: upp etc.); sjö. hala;
s. mii.revelj; — one’s self »ruska upp sig»,
samla sin energi, göra en ansträngning;
— in the slack, sjö. hala in det lösa på
ändan. —r, -fir, s. ngn ei. ngt som
uppväcker, sätter i rörelse etc.; »uppryckare»;
si. ngt dugtigt, »huggare» (jfr stunner).
rousing, -ing, prt.; a. P dugtig, stor,
häftig; s. uppväckande; eggelse.
»upprusk-ning», jfr ofvan; a — fire, en häftig,
sprakande eld (brasa).
rOUSt, raust, 1. s. skoti. streke (jfr roost).
roust, raust, 2. va. prov. Am. väcka etc. (jfr föreg.
v.)] uppegga, uppreta (äfv. — out)] — out,
äfv. »purra ut», väcka ngn och få hnm att
gå upp. —about, s. Am. si. lös arbetare,
sjåare förhyrd till handräckning ombord på
flodångbåt.
rOUt, raut, 1. s. stor samling människor,
stort (afton)sällskap, stor bjudning (jfr
drum)] bullrande folkhop; jur.
folkskock-ning; upplopp, (gatu)tumult; en trupps
sprängning, nederlag, vild flykt; va.
{: to put to the —) spränga och jaga på
flykten, nedgöra ; vn. † skockas (o. göra
o väsen). —-Cake, s. ett slags tårta. —-seat,
S. puff el. divan i en salong el. balsal.
rOUt, raut, 2. vn. (jfr root) rota, böka; snoka;
va. † böka upp; — about {for food), gå
omkring och snoka (efter föda); — out,
genomsöka; (uppsöka o.) jaga ut (ur
gömställe).
route, fr.,rot (a m.raut) s. väg, kosa;
marschruta; en (fr., ang) — for (ei. to), stadd på
väg (resa) till; on one’s —, på väg {to,
till).
router, rau’tftr, –plane, routing-plane, 5.
snick. grundhyfvel (ett slags nothyfvel).
routinary, ro’tinari, a. sedvanlig,
slentrianmässig, hvardags-. routine, fr., -tè’n, s.
rutin (öfning ei. :) slentrian;
hvardags-vanan; hvardaglig ordning, hvardagliga
sysselsättningar, sakernas vanliga gång;
a. i sms., se föreg. a.
routously, rau’tusli, ad. jur. med
folkskock-ning(ar) ei. upplopp, tumultuariskt (jfr
rout, 1.).
rove, rov, 1. sjö. pp. af reeve, 2.
rove, rov, 2. va. träda, draga uii, bomull
genom ett öga (trång öppning); tekn.
grof-spinna, förspinna; karda; åkerbr. egga;
lok. upprifva stickning; s. tekn. förgarn,
slubb; skeppsb. klinkplåt. — r,-ur, (1.) s.
tekn. se roving-frame.
rove, rov, 3. vn. ströfva, svärma, flacka
omkring {about the country etc.); va. (gnm
ellips af prep. ss. about, through)
genomströfva. —r, -ur, (2.) s. kringströfvare,
en vandrare på jorden; ostadig,
vankelmodig människa; fribytare, röfvare; at ’vs
†, (skjuta) på måfå. roving, -ing, (1.) prt.;
a. (kring)ströfvande hit och dit,
kringflackande; vandrings-iust; skeende (gjord)
på en slump, på måfå (t. ex. shot)] —
correspondent, »flygande» korrespondent,
rovingness, -ingnës, s. egenskap att vara
kringströfvande, kringflackande lif.
roving, rtWing, (2.) prt. (af rove, 2.); s. tekn.
grofspinning, förspinning; förgarn. —
-frame, —-machine, ~-mill, s. förspinn-
maskin (oi. -verk).
i: note, à: do, 6: nor, 6: not, à: tube, &: tub, Ås bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
