- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1180

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rolling-chock ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rolling-chock

r Talspråk. 1180 r Lågt språk.

room

chock, ~-cleat, s. sjö. rackklamp. ~
-machine, s. valsmaskin, plåtpress;
sati-nérmaskin; vält, jfr road, sms. ~-mill, s.
valsverk. ~-pin, s. brödkafle. ~-preSS,

S. tekn. valspress för kopparstickstryck etc.
rol(l)y-pol(l)y, ro’lip6li, s. ett slags
syltpud-ding (»pouding aux confitures»); ett bållspel
hvari bållen rullas i ett hål; ngt rundt OCb
tjockt; liten trind person, »rult(a)»; a.
rund, rultig, liten och trind (tjock).

rotlock,

se rowlock.

Romaic, rèmå’ik, a. nygrekisk; s.
nygrekiska språket.
Roman, r<!>’mån, a. romersk;
romersk-katolsk (äfv. ~ Catholic)’, boktr, antikva-; s.
romare; ~ balance, pyndare; ~ candle,
romerskt ljus (fyrverkeripjes); ~ cement,
romerskt cement, ett slags hydrauliskt
cement; ~ character, o» letter, antikva-■
typ (pl. -bokstäfver, -skrift, -stil); ~
fall F, djup bugning (nigning) af
fruntimmer; ~ Laio, romersk rätt; ~ order, se
composite order; the o>s, afv. brefvet till
de Romare,
romance, rèmåns’, s. romantisk berättelse,
(riddar)roman, äfventyrsberättelse;
romanska språket; mus. romans; a.
romansk; vn. dikta ei. berätta äfventyrliga
historier; hafva romaneska ideer. ^r,
-ur, s. romandiktare; diktare, ljugare.
romanesque, romånësk’, a. konst,
romantisk, fantastisk; byg. romansk; s. mål.
romantisk, fantastisk stil; byg. romansk
stil; proven galska språket.
Romanic, r6mån’ik, aromersk; romansk.
Romanism, r6’månizm, s. katolicism,
papism. Romanist, -1st, s. katolik, papist.
Romanize, r6’måniz, va. latiniserat; göra
romersk-katolsk; vn. ansluta sig till
katolicism.

Romansch, ràmånsj’, s. den romanska
dialekt som talas i Graubünden.
romantic, roman’tik, a. romantisk;
fantastisk; romanesk, öfverspänd. ~ism,
-tisizm, s. romantik, romantiskhet (is. den

franska romantiska skolans).

~ist, -tisist, s.
romantiker. ~neSS, -nës, s. romantiskhet;
det romantiska, det fantastiska (of, i, hos),
romanza, it-, r6mån’zå, s. mus. romans.
-romanzovite, r6mån’zovit, 5.

min. en art mork-

brunröd granat.
Romany, r6’måni, s. sigenare; sigenarsprålc;
P rotvälska, tjufspråk (jfr cant).

rombowline, rèmbö’lin, s.

sjö. kasseradt
tågvirke, segelduk o. d.
Rome, r6m, s. pr. Rom; äfv. (f. the church
of oj) den romersk-katolska kyrkan (t. ex.
to go over to oj, öfvergå till ...); when
you are at oj, do as oj does, ordspr. man

får taga seden dit man kommer. ~
-penny, ~-SC0t, ~-Shot, s. kyrkohist.
peterspenning (äfv. Peter-pence). Romish,
-isj, a. romersk-katolsk, (mest förklenande:)
papistisk.

romp, romp, s. yrhätta; vild lek, ras; vn.
rasa, stoja, väsnas; a game at (ei. of) ojs,
en yster lek; to be on the o>, leka vildt
o. ystert, rasa. ^ing, -ing, prt.; a. rasig,
yster, ostyrig; s. ras, yster lek. singly,
-ingli, tvishly, -isjli, ad. ystert, stojande.
<x,ish, -isj, a. yr, yster, vild, ostyrig,
rasig, rasvill, stojig, bråksam.
~ish-neSS, -isjnës, s. ysterhet, bråksamhet.
rompee, rompè’, rompu, eg. rr., r<Wpà, a.

her. bruten,
rondeau, fr., r6ndè’, rondo, s. metr.
rondeau; mus. rondo.

ronionf, ronyonf, run’jun, s. skabbigt djur;

otäck lunsa, »kofsa», »sjampa».
rood, rèd, 1. s. V4 af en acre; stång, jfr rod.
rood, rod, 2. s. (Kristi) kors † ; byg.
triumfkors; krucifix ofta med Maria o. Johannes vid
korsets fot; bild af Treenigheten. ~-arch,
5. byg. triumfbåge i en kyrka. loft,
korläktare (sångläktare) med krucifix. ~
-Screen, s. altarskärm med krucifix. ~
-Steeple, ^-tower, s. byg. litet torn
(»takryttare») öfver en kyrkas kors.
roody, ro’di, a. prov. grof; frodig växt.
roof, rof, s. (ytter)tak; bild. hus; hvalf,

hvälfning (t. ex. gommens); gruf. hängande;
sjö. ruff; si. se tile, si.; va. täcka; lägga
under tak, bringa under tak; a o» and a
crust, biid. tak öfver hufvudet och
dagligt bröd. ~-bay, s. byg. afståndet mellan
två takstolar. ~-slate, s. takskiffer. ~
-tree, s. takåsbjälke; ås biid., poet. : tak. ~
-trUSS, s. takresning. ~ed, -t,pp.; täckt;
under tak; ~ with zinc, under sinktak.
~er, -ur, s. taktäckare. ^ing, -ing, prt.;
s. takläggning; materialier till
takläggning; tak. ~leSS, -lës, a. utan tak; utan
tak öfver hufvudet, utan hem,
skyddslös. ~let, -let, s. litet tak. ~y )(c/-i, a.
som har tak.
rook, ruk, 1. s. torn i schack; vn. rockera,
rook, ruk, 2. s. zool. råka (Corvus
frugile-gus); si. tjuf, skälm; falskspelare; va. si.
bedraga, lura, »plocka»; vn. jfr föreg.; se
vid. ruck. ~ery, -uri, s. ställe der råkor
hafva sina bon; råkbo(n); »kråkslott»,
hybble, näste biid.; P se brothel, ^y, -i, a.
bebodd af råkor; si. bedräglig, tjufaktig,
skojaraktig.
rOOm, rom, 1. s. mörkblått färgämne af det

ostindiska växtslägtet Ruellia.
rOOm, rom, 2. s. rum i aiimht; utrymme;
rum (i ett hus), kammare; plats, ställe;

k: fate, K: far, l: fall, k: fat, å: fast, è: mete, è: met, ë: lier, i: fine, 1: fin, 1: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free