Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - inductive ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inductive
F Talspråk. 650 P Lågt språk.
inefficient
eiektr. induktions- (capacity; machine :
apparat) ; fii. induktiv, slutande af enskilda
fall till en allmän sats; härledd ur
exempel. lively, -ivli, ad. genom induktion,
^ometer, -om’etur, s. eiektr.
induktions-mätare. ~0r, -ur, s. införare,
installe-rare; eiektr. induktionsapparat. ~ric(al),
-rik(ål), a. eiektr. inducerande, induktions-,
indlie, indü’, va. bekläda (with, med); is. i
högre stil förse med, förläna, jfr endow;
ikläda sig. påtaga plagg,
indulge, induldj’, va. gifva efter för,
vill-fara, följa lust, öfverlemna sig åt böjelser,
passioner, lemna fritt lopp åt; vara
efter-låten mot, låta ngn få sin vilja fram (in
his fancies, whims), bortskämma (with,
med att få ngt), bortklema, kela med;
medgifva (to, ngn ngt) >f<; vn. vara efterlåten;
(med in) hän gifva sig åt, »störta sig i»
nöjen, laster, tillåta sig (njutningen af);
tillfredsställa sitt begär efter; jfr vid. ned.
(äfv. ~ with)-, ~ one’s self, följa sin lust;
skämma bort sig, klema med sig själf,
göra sig goda dagar; slå sig lös, taga
sig ledigt, unna sig en förströelse (äfv.
med in, jfr vn. med in)-, ~ in expenses, störta
sig i slösande utgifter, slösa; ~ in a
vecveation, unna sig en förströelse; ~
with, pläga sig (»smörja kråset») med,
»bestå sig med»; förunna; skämma bort
ngn med (att) låta hum få ngt, jfr ofvan va.
~nce, -ens, s. eftergifvenhet,
efterlåten-het; villfarande, tillmötesgående;
foglighet, beskedlighet; mildhet,
skonsamhet, öfverseende; särskild gunst, visad
ynnest (to, towards, mot); (&fv. ~nCy †,-i)
tillfredsställande (of, af lustar etc.);
tillfredsställelse, njutning, åtnjutande (of,
af, äfv. att ega); hand. betalningsanstånd;
kat. kyrk. indulgens, aflat; letter of
afiatsbref. ~nt, -ènt, a. undseende,
efterlåten (to, mot), foglig, beskedlig;
mild, skonsam (äfv. t. ex. censure); (med
of) begifven på, svag för. ^ntial, -n’sjal,
a. kat. kyrk. indulgens-, aflats-. ~ntly,
-ëntli, ad. med skonsamhet; med
efter-låtenhet; med belåtenhet, med nöje f.
-ur, s. en som är efterlåten etc.,
bort-klemare.
indult, indult’, äfv. -6, s. påflig dispens;
Span, regale å importvaror,
indument, in’dument, s. beklädande; jfr vid. †
endowment; se vid. följ. ~UIT1, -’um, s. zool.
fjäderbeklädnad; bot. hårbeklädnad,
induplicate, indü’pllkàt, a. bot. om (blom)blad i
knoppläget med inrullade kanter,
indupli-cative, -iv, a. med inrullade blad, jfr föreg,
indurate, in’durat, va. göra hård; härda äfv.
biid., förhärda; vn. hårdna, blifva hård
äfv. biid.; a. † se följ. ~d, -ed, pp.; a. hård,
ofta bild.: förhärdad, förstockad,
induration, -ra’sjun, s. hårdnande; med.
förhårdning (of the brain etc.); biid. förhärdelse.
industrial, indfis’trial, a. beträffande
näringarna, industriel, slöjd-;
industriidkande; ~ accession, Skoti. jur. etc.
förökning i ett tings värde genom därå
nedlagdt arbete; ~ dwelling, arbetarebostad;
~ exhibition, industriexposition,
slöjd-utställriing; ~ school, slöjdskola;
»praktisk arbetsskola» för barn. ^ism, -lzm, s.
industrialism,
industrious, indus’trius, a. idog, flitig,
trägen, arbetsam, verksam; nitisk, ifrig (to,
att); to be lägga sig vinn (in, om ngt;
to, om att). ~ly, -ii, ad. (jfr föreg, a.); äfv.
med full afsigt; noga, omsorgsfullt,
industry, in’dustri, s. arbetsamhet, idoghet,
sträf samhet; flit, drift, nit; konstflit:
näringsflit; näringar, industri, (stor-)
slöjd; äfv.: en enskild art af arbete,
yrkesverksamhet,
indweller, in’dwëiår, s. invånare,
indwelling, -ling, a. (eg. prt.) inneboende ; s.
inneboende (oftast bild., t. ex. i hjärtat),
inebriant, ine’briant, a. rusande; s.
rusmedel. inebriate, -iàt, va. (be)rusa; bild.
bedåra; vn. blifva rusig; a. rusig, drucken;
s. berusad person; drinkare; ~ home,nsj\
för drinkare (jfr ex. under dipsomaniac);
the cups that cheer, but not <v/, ordspr. om
té. inebriation, -a’sjun, s. berusning äfv.
biid., rusighet, drucket tillstånd,
inebriety, -bri’eti, S. se föreg. s.
inedited, inëd’itëd, a. ej utgifven, otryckt,
ineffability, inefabil’iti, .<?. outsäglighet.
ineffable, lnëfåbl, a. outsäglig. ~S, -z, s.
pl. se inexpressibles.
ineffaceable, inefa’sabl, a. outplånlig,
ineffective, inëfëk’tiv. a. utan verkan,
kraftlös, fruktlös, fåfäng (attempt). ~neSS,
-nes, s. gagnlöshet, vanmakt.
ineffectual, inëfëk’tuåi, a. se föreg. a. ~ness,
-nes, s. se inefficacy.
ineffervescence, inèfårvës’èns, s. egenskap
att ej brusa upp (om vätskor),
ineffer-vescent, -sent, a. ej uppbrusande, ej
jäsande, ineffervescible, -sibl, a. som
ej kan brusa upp (jäsa),
inefficacious, mefika’sjus, a. utan (åsyftad)
verkan, ej tillräckligt kraftig, kraftlös,
overksam; gagnlös, otillräcklig. <x,neSS,
-nes, inefficacy, inëfikåsi, s. fruktlöshet,
gagnlöshet, kraftlöshet, overksam het.
inefficiency, inefisj’ensi, s. se föreg. s.
inefficient, -fisj’ènt, a. se inefficacious; äfv. om
person saknande drift (»framfärd») ei.
duglighet, oduglig, obrukbar.
à: fate, å: far, å: fall, å,: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, 1: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
