Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - end ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
end
F Talspråk. 390 P Lågt språk.
endurance
(jfr stand); F i sträck, »i ett kör» (t. ex.
for a whole weeh on to an till
ända; to bring to an föra eu sak till
slut, utföra, fullborda, afsluta, »få slut
på»; to come (speedily) to (its) an taga
(hastigt) slut; (plötsligt) upphöra; to
come to a bad (good) sluta, lykta,
af-löpa illa (väl); he came to a bad (sad,
tragical) han fick ett olyckligt slut
(»tog en ända med förskräckelse»); to no
förgäfves; to the ~ that, i afsigt att,
på det att; to the bitter »till dräggen»;
to this till den ändan, i det syftet;
lüithout utan ända, alltid, beständigt;
all’s well that well, slutet godt,
allting godt; there the matter och
därmed punkt; how is this to how will
this ~ t hur skall detta sluta? in, sluta
med (jfr ock ofvan vn. gram.); »hamna i»
(äfv. ~ up in); ~ in smoke, bild. gå upp i
rök. ^—ali, s. sista slutet af ngt, jfr ofvan ex.
~-grain, se cross-grain. ~-Hoop, se linch
-hoop. ~ir0n, s. skjutbart brandjärn i
spislar, ^long, adv. längs efter, på
längden. ~IM0St, a.; ad. längst bort’, fjärmast.
~-play, s. stycke som en skruf går rundt
utan att taga. ~-SCrew, s. baktång i
hyf-veibänk. ~-Way, se cross-grain. ~wayS,
wise, ad. på ända, jfr on end; se vid. end
on. ^able, -abl, a. som kan afslutas,
endamage >j<, ëndåm’àdj, va. skada,
endanger, ëndà’ndjur, va. sätta i fara,
utsätta för fara, blottställa- ~ment )j(,
-mënt, s. blottställande, vågspel,
endear, ëndè’r, va. göra dyr †; göra
dyrbar for ngn, göra omtyckt, älskad (to, för,
hos, af); fästa med ömma band. ~ing,
-ing, prt.; a. tillvinnande, öm, smekande;
s. ömhetsbetygelse, smekning. ~ment,
-mënt, s. det som gör ngn omtyckt;
om-tyckthet; ömhet, öm tillgifvenhet;
ömhetsbetygelse, smekning,
endeavour, ëndëv’ur, s. sträfvan,
bemödande (to, att); vn. sträfva (after, efter),
bemöda sig (to, att); va. eftersträfva; to
use (do, make, exert) one’s (best el. most
strenuous) ei. every anstränga sig
(på alt sätt), bjuda till (af alla krafter);
to make an ~ to, göra ett försök att; ~
well, bjuda till på allvar. ~er, -ur, s. en
som sträfvar, bjuder till.
endecagon, ëndëk’àg6n, 5. geom.
(regelbunden) elfvahörning.
endecagynous, ëndëkådj’inus, a. bot. med
elfva pistiller,
endemial, ëndè’miål, a. se följ. a.
endemic, ëndëm’ik, a. med. endemisk,
inhemsk, tillhörande en viss ort (disease);
s. endemisk sjukdom. ~al,-ål, a. se föreg. a.
ender, ën’dur, 5. afslutare, en som bringar
ngt till slut, fullbordare.
endermatic, ëndurmatfik, endermic, -då’r-
mik, a. med. anbringad på (under)huden.
endiaper, ëndi’apur, se diaper, va.
ending, ën’ding, prt.; a. slutande (in, med);
gram. som ändas (in, with, på); 5.
afslutande, slut; gram. ändelse,
endive, en’div, s. bot. endivia (saiiatväxt: Ci-
chorium endivia).
endleSS, ënd’lës, a. utan gräns, utan slut,
oändlig, beständig, evig; ändlös (särsk.
mek. : belt, saxo, screw etc.); som »aldrig
vill taga slut» (långtrådig, tråkig); utan mål,
planlös; fruktlös, utan nytta; ~ paper,
papper i långa banor. ~ly, -li, acl.
oändligt särsk. geom. (to extend a line ~);
beständigt, oupphörligt; planlöst,
fruktlöst. ~neSS, -nës, s. oändlighet;
beständighet.
endlong, endmost, se under end.
endo-, gr., ën’do, i vetensk. eg. gr. termer
innan-, inre. ~carp, s. bot. inre frögömme.
~Chrome, -krom, s. bot. icke-grönt
färgämne i växtceller (i mots, till klorofyll),
derm, -derm, S. inre hud hos lägre djur ss.
polyper. ~gamOUS, -dog’amus, a. giftande
sig inom sin familj ei. stam. ~gamy,
-dog’ami, s. giftermål blott inom samma
familj el. stam. ~gen, -djën, s. bot.
endo-gen växt (monokotyiedon), växt som tillväxer
inifrån (midten af stammen). <^genOUS, -dodj’ë-
nus, a. endogen, jfr föreg. ~morph, -morf,
min. krystall som innesluter en annan.
’V pl äst, -plast, s. fysiol, nucleus, cellkärna.
~pleura, -plo’ra, s. bot. innersta
fröhinnan. ^skeleton, -skël’ëton, s. anat. inre
skelett ss. hos ryggradsdjuren. ~Sm0Se,’-SmOS,
s. fysiol, endosmos. ~Sm0tlC, -smot’ik, a.
af föreg. ~Sperm, -sperm, s. bot. fröhvita,
endorse, endo’rs, etc. se indorse, etc.
endoSS †, ëndos’, va. (1.) se indorse; (2.)
utskära, snida,
endow, ëndau’, va. donera, gifva en
donation åt en inrättning etc. ; gifva Utstyrsel åt,
jfr dower; förläna, begåfva (with, med)
(särsk. i uttr. sådana som: God has ^ed man
with the power [_faculty] of...). ~ed,
-d,pp.; a. begåfvad (: richly ~ by nature).
~er, -ur, s. förlänare, begåfvare;
donator, stiftare af en fond till välgörande ändamål
o. d.; va. † se endow. ~ment, -mënt, s.
förseende med utstyrsel (af
penningmedel), förlänande, donerande; donation,
gåfvofond, gåfva; utstyrsel etc., se dower;
begåfning, ofta pl.: (natur)gåfvor (of body,
of mind); poetical poetisk begåfning,
endurable, endu’rabl, a. uthärdlig, dräglig.
~ness, -nës, s. uthärdlighet. endurance,
i: fate, å: far, a: fall, å: fat, k: fast, à: mete, è: met, è: her, 1: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
