Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - birthhour ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
birthhour
F Talspråk. 100 P Lågt språk.
bitingly
s. födelsetimme, —-mark, s.
födelsemärke. —night, 5. födelsenatt. — place, s.
födelseort, —-proud, a. andryg. —right,
s. förstfödslorätt; bördsrätt. — root, s.
bot. en amerikansk växt (Trillium). —Sin,
&. arfsynd. — WOrt, s. bot. hållrot
(Aristolochia). —dom †, se right. —leSS, -lës,
a. ofödd; utan börd, af låg härkomst,
birthing, se berthing.
bis, lat., bis, ad. två gånger; mus. (upptaget fr.
franskan) da Capo ! ss. bifall.
hiscotin, bis’kotin, s. ett slags sockerbröd.
biscuit, bis’kit, s. skeppsskorpa (äfv. —-Cake);
kollekt, skorpor; skorpa af hvete ei. majs
(biskuit, »cakes»); liten rund kaka af ngt
annat ämne; oglaseradt äkta porslin; sweet
—s, sockerbröd.
bisect, bisèkt’, va. skära i tvänne lika
delar; vn. dela sig (i tu). — i Oil. bisek’sjun,
s. geom. delning i två lika stora delar.
—-rix, -riks, s. miner, opt. etc. linje som skär
polarisationsvinkeln i tu.
bisexous†, bisëk sus, bisexual, -suåi, bot.
tvåkönad.
bishop, bisj’op, bisj’up, s. biskop; löpare i
schack; F bisclloff (dryck); haklapp;
fruntimmers turnyr; va. konfirmera;
högtidligen upptaga; boktr, fukta; P lura; narra;
genom konstgrepp gifva en hast ett yngre
utseende; to — milk P, låta mjölk
brännas vid. —like, a. biskoplig; lik en
biskop. —’S-Cap, s. bot. biskopsmössa
(Mitella). —’S-finger, i’. P vägvisare vid
korsvägar. —’S-weed, s. bot. en umbellat
(Sison amomum). —’s-W0rt, s. bot.
svart-kummin (Nigella). —dom, -dum, — ric,
-rik, s. biskopsdöme, -ämbete;
biskopsstift. —ing, -ing, prt.) s. konfirmation, jfr
vid. föreg. V.
bisk, bisk, 5. ett slags köttsoppa; fördel
gifven åt svagare spelare i tennis-spel.
bisket, bis’ket, se biscuit. ’
bismuth, biz’muth, s. min. vismut; sulphur et
of —, äfv. —-glance, —ine, -in, s.
vismut-glans.
bison, bi’sun, bi’zun, (biz’un), s. bisonoxe,
s. k. amerikansk buffel (F äfv. buffalo) (Bos
ei. Bison americanus),
bisque, fr., bisk, s. biskuit, oglaseradt äkta
porslin; kräftsoppa.
bissextile, biseks’til.s. skottår; a. skottårs-;
—-day, s. skottdag,
hiss|ings, bis’lingz, se biestings.
bister, bis’tllr, S. bister (en mörkbrun färg) ;
(ljust) smutsbrunt,
bistort, bis’tort, 5. bot. ormnäfva (Polygonum
bistorta).
bistoury, bis’tori, s. kirurgisk knif.
bistre, se bister.
bisulcate, bisul’kat, bisulcous, -us, a. zool.
tvåklöfvad.
bisulphate, bisul’fat, s. kem. bisulfat.
bit, (1.) se bitt; (2.) impf. o. pp. af bite, jfr d. o.
bit, bit, (3.) s. bit, smula; munlag på betsel;
betsel; tekn. löst järn (borrjärn, hyfveljärn,
etc. se äfv. copper —); käft på en tång o. d. ;
àrt. se primer; si. litet silfvermynt is. Am.
v8 dollar; ett vestindiskt mynt (= 6
pence); si. pengar; va. betsla; tygla; —
of a key, nyckelax; Adam’s —, anat.
adamsäpple ; to give a person a — of one’s mind,
låta ngn förstå sin me ling, säga ngn
sin tanke rent ut, »sjunga ut» för ngn;
to take the — between the teeth, vara
istadig, skena; — by —, bit för bit, litet i
sänder, småningom; by —s, bitvis,
styckevis; not a — F, »inte en smul», icke
det ringaste; not a — of it, ingenting ditåt;
every — of it, »hvar enda smul», helt
och hållet. —-brace, s. borrskaft,
hand-lira. —-maker, s. en som gör betsel. —
-mouth, 5. munlag på betsel, —-ring, s.
tygelring. — -Stock, se —-brace.
bitartrate, bita’rtrat, s. tvåfaldt vinsyradt
salt; — of potash, vinsten, jfr tartar.
bitch, bit], s. hynda; hind; hona; skällsord
på sämre kvinfolk; si. Oxf. té; vn. P bete sig
klen modigt, kvinligt, tafatt »som ett
höns», »hyppja» ; förrätta
kvinfolkssyss-lor om män; — in wlielp, drägtig tik; the
— goes, hyndan är löpsk. —-booby, s.
lättfärdig bondjänta. ~ery, -uri, s.
lättfärdighet, otukt.
bite, bit, va. (imp. bit, bit, pp. bitten, bit’n
ei. bit) bita; åstadkomma smärta i, sticka
i (på), bränna (på) ansigtet, tungan; fatta
tag i om ankare o. d.; si. lura; si. stjäla; vn.
bita om en knif; bitas; nappa (at the hook,
äfv. F bild.); taga om skruf, ankare o. d.; Smärta,
sticka; s. bett, bitande; napp; bit, beta,
en mun full; det urbitna, inskärning; tag
(jfr va.); si. bedrägeri, knep; bedragare;
— on the bridle F, »suga på ramarna»
(lefva i nöd); — the dust (ground), bita
i gräset; — one’s thumb at, räcka lång
näsa åt; ej bry sig om, ej fråga efter; —
in, etsa; bita in sig, fräta; — off, bita af
(sig). — r, -ur, en som biter, nappar,
etc. bedragare; the — bit, en som är
fångad i sin egen snara; ordspr. »den som
gräfver en grop åt andra faller själf
däruti».
biternate, bite’rnat, a. bot. dubbelt tredelad
(-fingrad).
biting, bl’ting, prt. af bite; a. bitande, skarp
(äfv. bild. om köld, vind, tadel, skämt); S, bett;
bedrägeri; — in, etsning, —|y, -li, ad.
bitande, sarkastiskt.
à: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, ë: met, ë: her, i: tine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
