- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:335

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Kroppars allmänna egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kroppen; detta något kallas kraft. Detta vårt
påstående synes strida mot vår erfarenhet; kasta vi
nämligen ett klot äfven på jämn mark, så aftager
dess rörelse och slutligen stannar det; vid första
påseendet synes detta bero därpå, att klotet ej har
förmåga att gå längre, men detta antagande är falskt;
det stannar, emedan marken och luften hindra dess
rörelse. Som exempel på tröghet må följande anföras:
en person, som står i en i rörelse varande båt, faller
framåt, då båten hastigt stannar; en ryttare faller
af, då hästen plötsligt stannar; en person, som hoppar
af en framåtgående vagn, utsätter sig för att falla,
då fötterna träffa marken; en person, som står i en
stillastående vagn, faller bakåt, då vagnen hastigt
sättes i rörelse; en yxa fästes vid skaftet genom
att man stöter detta mot ett fast föremål o. s. v.

Förmåga af attraktion: Alla kroppar sträfva att draga
hvarandra till sig; den härvid verkande kraften
kallas allmän dragningskraft. Den mest bekanta
yttringen af denna kraft är jordens dragningskraft
eller tyngdkraften. Om vi låta en kropp glida ur våra
händer, veta vi, hvart den tager vägen; vi veta,
att den faller nedåt mot jorden. Om vi hänga ett
blylod vid ett snöre och fästa dettas andra ända,
så sträckes snöret i tyngdkraftens riktning; denna
riktning kallas lodlinje och är öfver allt på jorden
riktad i det närmaste mot jordens medelpunkt. Olika
kroppar dragas med olika styrka af jorden, beroende
på den mängd materia (massa), som finnes i kropparna;
storleken af denna dragning (vikt) bestämmes genom
vägning, i det man jämför den med en kropps vikt,
tagen som enhet; denna enhet kallas kilogram och
utgör vikten af en liter vatten vid +4.

1 kilogram = 10 hektogram
                1 hektogr. = 10 dekagram
                                1 dekagr. = 10 gram
                                                1 gr. = 10 decigram
                                                                1 decigr. = 10 centigram
                                                                                1 centigr. = 10 milligram.

Utom af kropparnas materia beror äfven storleken
af dragningen mellan kropparna af deras inbördes
afstånd, så att kraften ökas, då afståndet minskas
och tvärt om.

Den allmänna dragningskraften kallas gravitation,
då den är verksam mellan himlakropparna, och
molekylär-attraktion, då den är verksam mellan
kroppars molekyler.

Molekylär-attraktion sönderfaller efter de olika sätt,
hvarpå den uppträder, i två olika slag, nämligen
kohesion, som sammanhåller molekylerna inom en och
samma kropp, och adhesion, som är verksam mellan
molekylerna i kroppar, som beröra hvarandra.

Det är kohesionen, som gör motstånd vid hvarje
mekanisk delning; men, som vi veta, är detta
motstånd olika hos olika kroppar; det är svårare att
sönderbryta en järnstång än en trästång. Denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free