Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skänka dem det hägn, han i kraft af sin kungliga myndighet
var mägtig, om icke en händelse inträffat, som fordrade tanke
äfven på framtiden. Han fick förhoppning om en arfving —
kanske en son. Sjelf var han gammal vorden; ur grafven
kunde han ej lyfta sin arm till sina trosbröders värn, till
lagarnes trots. »Förrän jag dör, tänker jag befästa verket
så, att kommande tidsåldrar ej kunna, störta det omkull».
Ett Parlament måste ha gifvit sitt bifall till Indulgensen, om
hon skulle kunna öfverlefva sin upphofsman och tillförsäkra det
katolska elementet en fortfarande magtställning. Kunde han
ej få ett villigt underhus genom sina åtgärder inom
lokalstyrelserna, sä hade ban ju Ludvig XIV, en ansenlig, sfiende
här och Irländarne på andra sidan sjön.
Det visade sig inom kort också för konungen, att
flertalet af non-konformisterne var emot införandet af Indulgensen,
åtminstone i heia dess utsträckning, ty mer än väl insåg man,
att specielt afskaffandet af religionsederna skulle lända ingen
till fördel utom katolikerne och konungen. För att likväl
visa, att han icke lät sitt med nederslås, promulgerade Jakob
i April 1688 en ny Indulgensförklaring, der särskildt betonas
konungens orubbliga föresats att blott begagna sådana
embetsmän, som voro beredde att medverka till hans planer.
Förklaringen slutar med en uppmaning tili alla trogne undersåtar
att till det i November utlofvade parlamentet välja sådana
representanter, som skulle bistå honom i hans stora verk. Icke
nog med att statskyrkan genom denna nya deklaration utsattes
för ett nytt anfall, hon skulle tillfogas den förödmjukelsen att
blifva hennes budbärerska. Konungen utfärdade nemligen en
förordning till presterskapet att uppläsa förklaringen i landets
samtliga kyrkor. Att villfara konungens befallning var icke
blott smälek, det var farligt, ty det kunde tydas som ett
bifall, som ett tyst erkännande af förklaringens laglighet. Så
hade Jakob äfven velat hafva uppläsningen fattad. England
får bevitna en sällsam företeelse. Den kyrka, som hittills
segrat och fallit i förbund med konungamagten, som hon ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
