- Project Runeberg -  Englands historia i våra dagar /
48

(1887) [MARC] Author: Justin McCarthy Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE KAPITLET. Lord Palmerstons sista dagar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tidiga bortgång väckte saknad ej blott i hans fädernesland,
utan äfven i hela den civiliserade verlden. Den fördystrade
julglädjen för nationer. Men om Thackeray dog för tidigt,
var det endast för tidigt för hans familj och hans vänner.
Hans rykte var betryggadt. Han skulle svårligen, om han
fått lefva aldrig så många år till, kunnat lägga en tum till
sin literära längd.

En hel grupp af statsmän hade i förtid gått bort. Sir
James Graham hade aflidit efter flere års lugn, ännu en
celebritet i underhuset, men ej mycket känd af allmänheten
utanför det. Ett af hans sista tal i parlamentet var öfver
1860 års kinesiska krig. Den sista dagen af 1861 års
session, när nästan alla de andra ledamöterna lemnat huset,
stannade han en stund qvar och talade med en vän och
f. d. kollega. När de skulle skiljas, uttryckte sir James i
munter ton sin förhoppning, att de skulle träffas nästa
sessions första dag på samma plats. Men Graham dog i
oktober. Sidney Herbert hade dött några månader förut
samma år, sedan han blifvit upphöjd till peer som lord
Herbert of Lea. Han hade gått in i lordernas hus, emedan
hans vacklande helsa gjorde det omöjligt för honom att
uthärda det uppslitande lifvet i underhuset, men han å
andra sidan hängde så fast vid politiken och det offentliga
lifvet, att han ej kunde förmå sig att draga sig tillbaka
och lefva i lugn. Han var en man med stor begåfning och
ansågs för ett premierministerämne. Hans väsen var i
hög grad behagligt och förbindligt, han var en utmärkt
administratör och egde som talare en mycket stor förmåga
att öfvertyga. Man hörde honom aldrig deklamera; han
gjorde aldrig ens ett försök att vara hvad man vanligen
kallar vältalig; men hans tal flöt med en synnerligt lycklig
förening af kraft och smidighet; hvart enda argument
träffade, och hvar enda stöt hade lättheten af en österländsk
fäktares lek med värjan. Han hade en hög samhällsställning
och var i alla afseenden vuxen första platsen inom
regeringen. Vid sin död var han endast femtioett år.

Landet såg en tid i sir George Lewis en blifvande
premierminister, men äfven han gick bort i förtid. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:31:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enghist/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free