Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Och jag började också tycka synd om honom,
ty jag såg, hur ensam han var, jag uppskattade
hans rikedom på tankar af alla slag och
beklagade, att de skulle gå förlorade utan nytta i hans
cell.
Men på samma gång jag beklagade, ansatte jag
honom allt envisare, och en gång sade han
motvilligt:
»Det är med mig som med dig, — jag kan inte
se Gud!»
»Jag ser honom visserligen inte», sade jag, »men
jag har en känsla af honom och betviflar inte
hans tillvaro, men hur skall man förstå de lagar,
enligt hvilka han inrättat lifvet?»
»Lagarne kan du finna i kyrkohandboken!»
inföll ban. »Men om du har en känsla af Gud, så
gratulerar jag dig!»
Han slog i ett glas vin åt mig, skålade med
mig och drack. Jag såg, att fast hans ansikte
var allvarligt som på en död, så skrattade hans
vackra herremansögon spefullt åt mig.
Detta att ban var herreman började rubba min
förtjusning för honom, ty flere gånger bemötte
han mig med ett öfversitteri, som blodigt sårade
mig.
När ban var drucken, talade ban gärna om
fruntimmer.
»Naturen fångar oss i tunga och förödmjukande
bojor genom kvinnan, hennes fagraste lockmat,
och funnes inte könskärleken, som uppslukar
människosjälens bästa krafter, så skulle människan
kunna uppnå odödlighet!»
Men som broder Micha vida oftare afhandlat
detta ämne, var jag redan förut genomträngd af
afsky för slika tankar, så mycket mer som Michail
hotfullt förnekade kvinnan och älskade smäda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
