Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(50 EMIØRATIONSUTREDNINflEN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
tvärtom, samt att ch stor mängd ynglingar emigrera först efter fullgjord
beväringsskyldighet, såframt därmed förstås den värnpliktiges utbildning i
fredstid.
Lysekil den 15 juli 1908.
1’ K. Friedländer.
Kontraktsprost.
Hisliults pastorat. Hallands län.
Bland orsakerna till emigrationen intages ojämförligast det viktigaste
rummet af begäret efter att få det bättre i ekonomiskt afseende ocli att
skaffa, sig ett skuldfritt hein. Landtbefolkningen reser icke till Amerika för
att stanna där, undantag kunna väl gifvas, utan för att skaffa sig medel att
köpa en gård. större eller mindre, helst i närbeten af sin födelseplats. I do
församlingar, där jag verkat, är kärleken till jordbruket ocli hemorten ett af
de mest utmärkande dragen bos allmogen. I)et ür just. för att skaffa sig en
sä mycket som möjligt sorgfri existens i hemorten som de resa till Amerika.
Kn gard i Sverige är målet. Besan till Amerika är det inedel de använda
lür att nä detta mål. flera kunna väl gå under i utlandet, och andra stanna
kvar därute, men många komma åter och köpa sig en hemmaiisdel genom
de besparingar de gjort. Då inånga komma hem och kunna inlösa af sina
föräldrar gården eller ock köpa en grannes gärd, så bidrager detta naturligtvis
till, att, emigrationen ökas. Hvad som lyckas för den ene, tänka de, kan
ock lyckas för den andre. Dessutom anses Amerika icke vara så långt borta,
men det anses nästan nu som ingenting, ja, genom bref och vänners och väns
vänners resor fram och åter anse mänga att det är lättare och bättre att.
hafva hem och anhöriga i Amerika än i städerna i Sverige. Jag vill anföra
ett exempel. En från en församling i Västergötland, där jag tjänstgjort,
utflyttad dog i Amerika. Kadern eller modern kom och anmälde dödsfallet, som
om den aflidne hört till församlingen och begärde, att tacksägelse skulle läsas
och själaringning ske, såsom det brukades där. Jag svarade att, enär den
aflidne icke hörde till församlingen, detta icke kunde ske, och för att göra
saken tydlig tillade jag, »om ban flyttat till Göteborg och dött där, icke hade
ni då ansett, att här skulle gjorts tacksägelse och ringts?» »Nej», svarades
det, det är en annan sak, så långt borta som i Göteborg.» Af bela samtalet
framgick, att en i Amerika varando föreföll dem mycket närmare, mycket
mer i gemenskap med dem än den som flyttat tilll Göteborg. Amerika anses
nämligen icke såsom något långt borta beläget och okändl land, och det är
ju i själfva verket icke att undra öfver. Det är ju genom nutidens
kommunikationer ingen svårighet att komma dit, och brefväxlingen är mycket lätt.
1’olkcts helgdagsrum äro ock uppfyllda med porträtt af vänner och släkt från
Amerika. Amerikanska vykort i vykortsalbiimen; porträttgrupper af
amerikanska sångföreningar, porträttgrupper af arbetare, porträtt af hemmen i
Amerika hänga på väggurna, amerikanska datovisare t. o. ni. Med ett, ord,
hela luftan i hemmen här är fylld med »Amerika-■■, och det kan då icke vara
underligt att de unge, som vilja förtjäna, så att dc kunna få sitt eget, fara
dit. 1’nga flickor resa till Amerika och taga tjänst i amerikanska familjer.
Det händer icke sällan, att dä föräldrarna i Sverige blifva sjuka, resa dc
hem och sköta dem. Vända sa åter till tjänsten i Amerika, när de icke
längre af föräldrarna behöfvas. Ofta gifta do sig med svenskar i Amerika
och återvända hem. Åtskilliga gå ock där under i lifvets strid, men att det
lyckas för många unga kvinnor att både bli gifta och ha en sparad penning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
