Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSSTATEN’.
93
med deras svåra afsättnitigsförhällanden, skogsförtjänsterna ännu länge skola för
befolkningen stå som de förnämsta, men det kan dock icke förnekas, att
jordbruket äfven här under senare ar har gjort framsteg, och i vissa bygder
afsevärda sådana.
Hushållningen å de i N orrland varande hemmanens skogar är, som kändt,
inom Lappmarken reglerad genom särskilda förordningar, sä att afverkning,
förutom till husbehof, icke far äga rum utan efter utsvning af vederbörande
skogstjänsteman, hvarvid skogen icke hårdare ma anlitas, än med dess
framtida bestånd är förenligt. Samma förhållande gäller äfvenledes för ett
afsevärdt antal skattehemman i socknarne nedom lappmarken, hvilka hemmans
ägare i enlighet med Kungl, förordningen den 29 juni 1866 endast hafva
inskränkt dispositionsrätt till därå växande skog.
Innehafvare af dessa hemman torde för all framtid åtnjuta förmånen af
en kontinuerlig ärlig afkastning från sina skogar, till stöd för jordbruket.
Visserligen har genom fortgående jorddelning, genom tillämpning af skiftesstadgans
bestämmelser om skogslikvid m. fi. orsaker, denna de enskilda personernas
afkomst mångenstädes minskats, men dä samtidigt skogsvärdet ökats, utgör
dock densamma ett afsevärdt tillskott.
Sämre ställdt hafva dels de hemmansinnehafvare af sagda fastigheter, hvilka
för längre tid öfverlåtit afvcrkningsrättigheten till annan, dels de inom nedre
landet varande hemmansägare, hvilka, med fri dispositionsrätt till skogen, redan
under de goda träkonjunkturernas tid hunnit afverka all till bättre gagnvirke
duglig skog. Visserligen hindrar a dessa senare hemmansskogar i stort sedt
förordningen den 24 juli 1903, angående åtgärder till förekommande af
öfverdrifven afverkning å ungskog inom Västerbottens och Norrbottens län, ett.
fullständigt utödande af skogstillgängen, men kan den dock ej helt lägga hinder
i vägen för, att en del hemman med hänsyn till skogskapitalet, här och hvar
så godt som helt ödelägges för lång tid framåt.
Inom vissa lappmarkssocknar hafva trävarubolag i särdeles stor omfattning
förvärfvat sig afverkningsrätt till den skog, som lagligen utsynas, och är denna
rätt då i allmänhet inköpt på längre tid, vanligen 20 ar, frän förra hälften
af 1890-talet.
De hemmansägare, som icke hafva npplåtit sina skogar ä afverkningsrätt,
tillgodogöra sig numera afkomsten antingen genom att själfva afverka utsvnadt
virke och försälja det nodkördt till närmaste flottled, eller ock genom att,
sedan utsvning skett, sälja de stämplade träden å rot; vanligen erhålles bästa
betalningen på sistnämnda sätt.
Förtjänsterna i skogsbygden utgöras förnämligast af arbete med virkets
huggning, dess framforsling till flottlederna och dess flottning.
Äro, såsom förut sagdt, trävaruprisen goda, ske afvcrkningarne i större
omfattning, och blifva, da således arbetstillfällen äro flera, arbetsprisen bättre.
I allmänhet åtaga sig hästägande personer afverkning af viss mängd
träd mot visst pris efter uppgjord prisnota för olika virkesdimensioner —
och anskaffa dessa i sin tur erforderligt arbetsmanskap — egen dräng eller
son, torpare eller lösarbetare — till huggningens verkställande, likaledes på
ackord, visst, pris per stock. Deri beräknade dagpenningen för häst och karl
plägar variera mellan 6 à 10 kronor, hvarjämte en van huggare räknar på
dagpenning af cirka 3 kronor; verklig fart i arbetet, blir dock sällan förrän
fram på nyåret.
I dessa bygder fortlefver ännu oseden, att hemmansägare, arrendatorer
och åboar från kustlandet, resa både 10 à 20 mil uppåt lappmarken, där de
vistas hela tiden, frän nyärct till vårens inbrott, sysselsatta med timmerarbete,
på så vis försummande sina egna eller arrenderade hemmans skötsel och tagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
