Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 EMIORATIÖKSOTR. Bib. XI. TORPARE-, BACKSTl’GU- OCH iNUTSESKLASSERNA.
inhysesfolket torde i detta sammanhang böra uteslutas, då detsamma
i senare folkräkningar sammanföres i särskild kategori med den
egentliga fattigklassen i riket, hvilken här icke kommer i betraktande.
Sammanlagdt utgjorde backstugusittarne ocb de friska
inhyses-hjonen år 1769 27,100 manliga hufvudpersoner .samt 30,784 hustrur
och änkor. I folkräkningarna 177.">—1800 (se tab. F) äro såsom nämnts
dessa kategorier hopslagna till en, och deras antal uppgifves för år
1780 till 2(1,070 manliga hufvudpersoner samt 39,591! hustrur och
änkor. Det synes sålunda att en viss kontinuitet i statistiken är
tillfinnandes. Under de efterföljande qvinijvennierna intill år 1800
ökades de manliga hufvudpersonerna*- antal inom desna folkklass till
resp. 29,552, 30,609, 39,434 och 44,307. Hustrurnas ocli änkornas
antal ökades till resp. 44,009, 55,299, 00,508 och 67,10». Detta
betyder under perioden 17(59—1800 en ökning med 63,3 % för de
nian-liga hufvudpersonerna och med 68,7 -i för hustrurna och änkorna.
Inalles, öfriga familjemedlemmar inräknade, utgjorde denna folkklass
ar 1800 197.115 personer. Vid jämförelse är 1800 mellan de olika
länen befinnes, att Malmöhus och Kristianstads län fortfarande stodo
främst i afseende ä talrikheten; därnäst följde, då Örebro och
Värmlands län nu voro skilda, Kalmar och Östergötlands län samt först
därefter Älfsborgs- län.
1 folkräkningarna 1805—1850 skiljes såsom nämnts änyo mellan
baekstugusittare och inhvseshjon, hvarvid dock under perioden 1805
—35 de bräckliga och vanföra af bada kategorierna äro såsom 1775
—1800 sammanförda i en särskild, äfven fattigklassen på landsbygden
omfattande kolumn. De manliga hufvudpersonerna af förra slaget (se
tali. G ) utgjorde år 1805 2», 133 personer, af senare slaget, 15,184
personer, d. v. s. tillsammans 43,317 personer. Det synes sålunda, då antalet
är 1800 uppgafs till 44,367 personer, att fortfarande en viss
kontinuitet är tillfinnandes i statistiken. Backstugvisittarnes antal uppgifves
vid de efterföljande femårsräkningarna hafva utgjort ’25,299,25,194,
20,570, 28.530, 31,041. 33,111, så att det ar 1835 utgjorde sistnämnda
antal; 1836—40, 1841—45 och 1846—50 stegrades antalet arbetsföra
baekstugusittare till resp. 37,148, 40,803, 45,021. Inalles ökades
sålunda de arbetsföra manliga backstngusittarnas antal under
perioden 1805—1850 frän 28,133 till 45,621 personer d. v. s. med 02.3 K.
Vid jämförelse mellan olika län befinnes, att Mälareprovinsema
(Stockholms, Upsala, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län)
icke deltogo i denna ökning, utan tvärtom visa en minskning med
13,ay, i Östergötland var ökningen endast 19,:,-, och i Skåne,
Halland och Blekinge 13,1 v, men i Västergötland (Älfsborgs och
Skaraborgs län) utgjorde den 116,S i Småland (Jönköpings, Kronobergs
och Kalmar län) 101,9 %; i Värmland 222 %; i Norrland 196,7
Ökningen faller sålunda hufvudsakligast på Småland samt västra och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
