Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - I. Uttalanden om svenskarnes ekonomiska ställning i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DS2 EM[GRATIONSUTREDNt.VGEN. BIL. XX. SVENSKARNA I UTLANDET.
Föreståndaren för den lutherska b/rkans emigranthem i New York
ansåg, att. (let finns en liel del svenska »tramps», men att de utgöras af sådana,
som ej lilrt sig något och ej vilja arbeta. De egentliga framtidsmöjligheterna,
liksom dc stora förmögenheterna, förefinnas hos de emigranter, som slagit sig
ned som far ma re i västern. Resurserna där äro ännu kolossala. Det
beräknas, att ensamt staten Texas kan uppsluka bela immigrantskaran under en licl
25-årsperiod. I städerna äro utsikterna på långt när ej lika stora. Om ock
lönerna äro betydande, så äro a andra sidan lefnadskostnaderna kolossala,
och det arbete, som kräfves, är långt större än i det gamla landet.
Svenskarnes skötesynder äro alkoholbruket och tendensen att slå på stort.
Den numera aHidne förre United States’ Commissioner of J,åbor, Caroli
1). Wright, som var bosatt i den till stor del af svenskar befolkade staden
Worcester, Mass., uttryckte sig på följande sätt om dem: »Jag har aldrig
hört någon fälla ett enda ofördelaktigt omdöme om svenskarne. De äro
sparsamma, arbetsamma, de lära sig fort engelska språket, och de bli genast goda
medborgare».
Mrs Myhrman, som förestår den å annat ställe omnämnda
arbetsförmedlingsbyrån för svenskar i Chicago, sade. att de svenska tjänsteflickorna äro
i hög grad eftersökta, och att en mycket liten procent af dem förfaller.
Detsamma kan man silga om svenskarne i allmänhet. De få svenskar, som gå
under, tillhöra till stor del den s. k. ofverklasscn. Dock kan det ej förnekas,
att åtskillig dryckenskap förekommer, och att hjälp behöfver anlitas vid
påkommande olycksfall, sjukdom o. s. v. Svenskarne åtnjuta godt, anseende som
arbetare, och det är i regel lätt att skaffa dem anställning, särskildt i sådana
handtverk som skrädderi, mureri, snickeri o. s. v. Föreståndarinnans
ansträngningar riktades emellertid pä att snarast möjligt skaffa de arbetsvilliga
platser ii landsbygden. Hennes erfarenhet var nämligen, att en enda månads
vistelse i staden var tillräcklig att låsa fast dem där. Under
arbetslöshets-tider var det vidare fördelaktigt för ungkarlarne att skaffa sig jordbruksarbete,
svårare däremot för gifta och för dem, som specialiserat sig i ett visst yrke.
Vid mitt. besök i anstalten sommaren 1008 var väntrummet fylldt med
unga män, som sökte arbete. Många fingo taga hvad helst do kunde få.
Sä t. ex. måste en student samt två utexaminerade ingenjörer ta plats som
gårdsdrängar. Som exempel pä att. nägon gång besvärligheter orsakade» af dc
flytande elementen» anfördes följande: Ett bolag i västern önskade erhålla
ett antal arbetare. På förfrågan förklarade sig 150 svenskar och norrmän
villiga att resa, och ett extratåg, som lär kostat bolaget 5,000 doll., beställdes
för att. föra dem till arbetsplatsen, ftlott 27 af arbetarne framkommo
emellertid, alla de öfriga hade genom agenters förespeglingar lockats till andra
platser under resans lopp. Sådana erfarenheter förstöra utsikterna för
tusentals andra arbetssökande. Anmärkningar i samma riktning har jag hört från
andra häll.
Förre sekreteraren i the Immigration Restriction League, Mr Prescolt
Hall. uttalar sig i en ar 190G utgifven bok om immigrationen pä följande
sätt om skandinaverna:
Deras mest karaktäristiska egenskap . . . är deras kärlek till torfvan
och tendens att kolonisera nva delar af landet ... Dc assimileras hastigt,
deltaga i politiken, vanligen à den sida, som står för heder och rätt, och de
äro i alla afseenden en önskvärd tillökning af nationen. Äfven dä de ägna
sig åt industriella yrken, t. ex. boklädnadstillvcrkning, fordra de att få arbeta
under hygieniska villkor och använda maskiner. De sända sina barn till
skolorna i stället för att tidigt kasta in dem i affärslitvet. Gröfre brott och
pauperism äro sällsynta bland dem, men smärre förseelser äro mera vanliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
