Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenskarne i utlandet. 499
men alla dc öfriga från U. S. A. Där kunde man fä se hur gentilt man bor
i New York, hur man gifter sig i glänsande salonger med festklädda
bröllops-giister, hur man äter läckra rätter vid bord som digna under gnistrande
champagneglas och fruktskålar, hur man spatserar i bedårande parker med
porlande vattenkonster och jämnklippta gräsmattor, hur man åker i väldiga
spårvagnar eller på luftbanor, hur man roar sig ombord på de ståtliga
atlauter-ångarna o. s. v.
Den lilla gossen och flickan växa upp i denna amerikanska miljö. Det
enda vackra de fä se och taga del af är amerikanskt krain och amerikanska
bilder, de enda nyheter de fä höra utifrån världen komma till dem genom
de bref som far eller mor läser upp när posten kommit från de äldre syskonen
i Illinois eller Massachusetts. Det iir engelska vändningar i språket och ett
medlidsamt skämt med förhållandena hemma i Sweden, allt sådant som
imponerar ]ia dc små och stegrar deras redan väckta längtan efter att »ga öfven
till det märkvärdiga landet. Aldrig blir det så grant och gentilt i Jösse
som det är i Chicago eller Idaho, aldrig får man höra sä mycket
märkvärdigt från Sverige som från U. S. A. Och kommer det någon pa besök någon
gäng, så är det en elegant dam eller en lika elegant herre frän Amerika,
som förut gingo på åkern här hemma och hette några vanliga namn, men nu
lefva på pengar och heta u&got mycket vackrare och bättre. Så ter det sig
för barnen i hemmen. De växa upp och fostras till att emigrera.
Det vackraste porträttet hemma på väggen är kanske Grover Cleveland,
William Mc Kinley eller Theodore Roosevelt, och därnäst tyska kejsarfamiljen.
Böckerna som finnas äro vyulbum från D. S. A. eller svensk-engelska
ordböcker och »statistisk kalender» öfver Amerika. Det enda svenska man finner
är några grant textade bibelspråk i glas och ram på väggarna.
När man sedan en gång får tillfälle höra bondgubbarna i en läsestuga
eller kafé i Arvika konversera på engelska, så förstår man. hur det, hänger
ihop och blir knappast förvånad öfver det. Mänga ha varit i Amerika och
vändt äter — det märker man, när man färdas fram på vägarna, redan på
kläderna och på panamahattarna hos en del män som gå omkring på sina
fält som om de gingo på farmen i Minnesota. Mänga, både unga och gamla,
gå och litra sig engelska för att bättre komma sig fram när de en vacker
dag gå öfver» till Amerika. Allt verkar som en förberedelse till emigration.
Uppfostran går ut därpå, och det är mycket lättare att fä låna en
penningsumma till en amerika-biljett än t.ill en biljett för resa till exempel till
Stockholm. Då därtill kommer att hela släkten redan förut är i Amerika, så anser
man sig mycket tryggare kunna resa dit än till Stockholm eller Göteborg,
där man kanske alls inte har några anhöriga. Och sa kominer da och då
någon svensk-amerikan på besök. Han behöfver sällan fara ensam tillbaka
till sitt nya hemland, i regel torde han i stället ha med sig en hcl koloni
frän sin hemtrakt.
Några agenter i verklig mening finnas icke uppenbarade i detta härad,
men nog har en och annan svensk-amerikan, som varit hemma i Sverige på
besök, visat synnerligen lifligt intresse för att vid återresan få med si« sä
många som möjligt, och då med den båt eller linje som ban särskildt
berömmer som den främsta. I södra Iirunskog hade man för ett par år sedan
särskildt uppmärksammat en sådan maskerad agentur, men i allmänhet torde
utvandringen från dessa trakter icke alls vara beroende af agenter eller dylik
verksamhet. De som nu draga öfver ungdomen till Amerika äro släktingar,
som äro där förut. Det är amerikabrefvcn, amerikapengarna, bela den
amerikanska miljö, i hvilken barnen växa upp.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
