Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
882
eillgrationsütredningen. betänkande.
Svenskarne i ntlnndet.
»Att söka efter orsakerna till emigrationen är efter mitt begrepp
alldeles öfverflödigt. Ingenting kan väl ligga mera i öppen dag.
Det är den mänskliga ambitionen att försöka förbättra sin ställning.
Oeb den man eller kvinna, som icke söker förbättra sin ställning,
om den behöfver förbättras oeh tillfälle därtill tinnes för handen, är
väl icke mycket värd, äfven om han stannar hemma.»1
Dessa ord af en gammal svensk-amerikan kunna, inom ramen
för hans uppfattning, icke bestridas. Det är ju en ofta hörd åsikt,
att redan patriotismen såsom sådan borde hindra vårt folk från att
utvandra. Att detta är en skef föreställning framgår exempelvis af
det faktum, att utvandringen sedan flere årtionden tillbaka är
betydligt högre i Norge än i vårt land. I Norge, är dock patriotismen
rotfast på ett sätt, som vi endast kunna betrakta med afund.
För dem, som tala om fosterlandskänslan såsom ett hinder mot
utvandring, vilja vi också till begrundande framhålla följande små
bilder ur lifvet, meddelade från Jösse härad i Värmland:2
»Jag har arbetat i mitt yrkes, säger en fattig skomakare, »i trettio år,
ocb jag kan säga att jag icke ännu kunnat förtjäna mer än högst cn krona
per dag i medeltal under året. Att få upp priserna på vårt arbete synes
också vara omöjligt, tv många laga sina skor själfva, och många äro de gamla,
nästan orkeslösa, som hålla på ined skomakeri ocb hålla priserna nere. (För
ett par suladc och klackadc mansskor, pliggade, få vi t’7 5, och för sydda 2-2 5,
för frunsskor fä vi resp. rso och 2 oo. I)å lädret iir sa. dyrt som det iir,
så blir det inte många öron öfver för vårt arbete). Jag bar i regel arbetat
17—18 timmar om dygnet men aldrig kunnat la ihop så mycket att jag fått
inig ön egen stuga. Ett litet potatisland bar jag hyrt i backen intill där jag
bor. Sju barn har jag fostrat upp ändå, och nu har det börjat te sig i ljus
äfven för mig, ty nu bar jag begynt uppföra min egen stuga, icke af egna
pengar som jag förtjänat, utan af de pengar min äldsta Hicka, hon är nu
aderton ar, sändt hem till oss från Amerika. När hon var fjorton år (este
hon, och började redan första året sända hein pengar till oss. Sedan hon
fyllt sjutton år har hon regelbundet sändt oss 10 dollar i månaden och
dessutom litet extra, så att vi nu på fyra är fått tillsammans 1,500 kr. från
henne. Det är pä de pengarna vi nu skola bygga vår egen stuga. Men nog
är det egendomligt, att man skall arbeta träget ett belt lif här i Sverige och
inte kunna åstadkomma sä mycket som en ung flicka hinner spara pa endast
några få år i Amerika. Jag kan dä aldrig tala illa om Amerika eller
emigrationen, ty jag vet inte bur det skulle gått med oss om inte vi fått Hickan
dit öfver.»
1 Bilaga VII, sid. 143. - ’ Bilaga VIII, Jösse härad, sid. 77.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
