- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
474

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

474

E M i G R A TI ÖN SU T RE D NI X G EN. BETÄNKANDE.

blir sönderbråkad och förstörd, hvarför lian minskar i värde med 2 à 300
kronor, så måste det blifva direkt förlust för bonden. Men bonden riiknnr
ej så, ban tänker: »jag har ju hästen och tillräckligt med hö och
Iifsförnö-denheter åt folket, och då är det ju detsamma hvad de uträtta, jag får ju
mig en slant till våren, och det är hufvudsaken». Den hafre som åtgår till
hästarna måste bonden köpa, då det är ytterst sällan att hafren mognar
häruppe. — En gifven följd af dessa timmcrkörningar och afverkningsarbeten är, att
bonden blir mer och mer skuldsatt. Detta se sönerna och döttrarna, men de
tänka icke efter hvad som är orsaken till att fadern kommer i skulder, och
följden blir att en del begifver sig till Amerika, och en del söker sig arbete
i trävaruindustrien, ln arvid den af barnen, som är sämst till förstånd och
kroppskrafter utrustad, efterträder fadern på hemmanet. Att det är förenämnda
bisysslor som göra bonden fattig och äro orsak till utvandringen, bevisas bäst
därigenom, att de fä bönder, som icke åtaga sig timraerkörningen och
arbeten åt trävarubolagen utan belt och hållet ägna sig åt jordbruket, äro de
burgnaste bönderna, och på sådana gårdar kvarstannar i allmänhet ungdomen
och blifver bönder eller torpare.»

Kronolänsmannen K. Forsseen i Bodum. »Den hufvudsakliga anledningen
till emigrationen från denna ort torde vara att söka i det sakförhållandet,
att jorden här till högst afsevärd del ligger i bolagshänder, k bolagens i
regel vanvårdade hemman placeras arrendatorer, s. k. landbönder, som icke
hafva något att offra för jordbrukets förbättring, utan sakna utsikt att kunna
lifnära sig å den arrenderade jorden. De äro alltså i hög grad beroende af
dc biförtjänster, de kunna betinga sig, bestående vintertiden af skogskörslor
och för sommaren af timmerfiottniugsarbetcu, och ofta torde de hafva tagit
arrendet för att säkrare kunna af bolaget påräkna dylika biförtjänster. Men
som de vanligen snart komma i skuld till bolaget på grund af oförmåga att
fullgöra arrendevillkoren, hafva de att genom utförande af dylika körslor och
arbeten efter förmåga åt bolaget »aftjäna» skulden och se sedan ej mer af
den intjänta förtjänsten, än bolaget finner lämpligt att åt familjen anslå.
Undantag gifvas, men i regel föra dessa arrendatorer en mycket bekymmersam
tillvaro, och underligt är ej, om deras barn så fort som möjligt söka sig bort
från fattigdomen.

Men enbart af jordbruket har nog ej heller någon själfägande bonde här
sin nödiga utkomst, utan måste ban ärligen i någon mån anlita sin skog öller,
om denna är afyttrad eller eljest otillräcklig, söka sig samma biförtjänster som
landböndcrna. Detta är väl dock i ej ringa mån beroende på, att jorden här
icke skötes på ett rationellt sätt, beroende dels på bristande förmåga och dels
pä maklighet, men måhända mest på den gängse uppfattningen, att jordbruket
här i hvarje fall är mindre lönande, en uppfattning, om hvilken jag saknar
kompetens att yttra mig. Ofta är nog äfven ett hemman sä uppdeladt, att
jordarealen för de olika bisittarne blir otillräcklig. Bristande arbetskraft lägger
nog äfven i sin mån hinder för jordbrukets förkofran. Arbetarne betinga sig
]iä skogshuggnings-, flottning»- och andra arbeten sä pass stora förtjänster, att
jordbrukaren icke ser sig i stånd att, annat än vid brådskande tillfällen, såsom
vid hö- och sädesbärgning, hälla sig nödig arbetskraft, och icke alltid kan
sådan då af alla jordbrukare uppbringas; och till följd däraf, att arbetarne
själfva föredraga förenämnda, mera själfständiga arbeten, börjar det blifva
svart för en bonde att mot en aflöning, som jordbruket kan bära, erhålla en
duglig dräng.

Någon nämnvärd afsättning af jordbruks- och boskapsalster förokommer
endast inom och omkring kyrkbygdcrna, där äfven tillfredsställande priser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free