- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
170

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

EMIÖEATIOHSUTUEDNINGEN. BETÄNKANDE.

värsta missbruken; likväl inskränkte man sig ännu till vissa
landsdelar (Norrbottenslagen af år 1874), och utfärdandet af
Norrbottenslagen kräfde dock ett statsrådsskifte. Sa djupt rotarl var ännu
»Manchesteråskådningen» inom den ekonomiska politiken i vårt land.

Inom den svenska Bergshandteringen betecknar 1870-talet
vändpunkten mellan den gamla tiden och den nya. Under de första
ären gick allt ännu såsom förr, och det svenska järnet oeh stålet
aiyttrades till oerhörda priser, som hvarken förr eller senare hunnits,
än mindre öfverträffats. Ar 1874 nåddes ocksä ett maximum af
järnmalmsbrytning i Sverige, som sedan ej öfverträffades förr än
efter fjorton år. eller år 1888. Men ej ens nu kunde den svenska
tackjärnstillverkningen hälla jämna steg med världsproduktionen.
Under ären 1860 70 hade vi levererat 2-4» procent af all världens
tackjärn; åren 1871 75 sjönk sitfran till 2-3 5 %.

Efter det stora prisfallet började den långa och pinsamma
öfvergångstid, under detta och närmaste decennium, som understundom
syntes hota hela ilen svenska järnhandteringen med undergång,
efter det att nya tillverkningsmetoder gjort det svenska träkolsjärnet
mera umbärligt än förr. Våra ingenjörers öfverlägsna duglighet
lyckades väl till slut besvärja katastrofen och föra vår järnhandtering
in på nya banor. Men ingenting har kunnat afvärja (let olyckliga
ödet, att vår Qvantitativa betydelse på världsmarknaden alltjämt
fortsätter sin mer än hundraåriga tillbakagång.

Våra många små och afsides belägna järnbruk nedlades vid
denna tid i massa; i stället inslog man på allvar den moderna
koncentrationens väg. Sålunda öppnades Nordens största järnverk, vid
Domnarfvet, år 1875. Snart blefvo emellertid konjunkturerna
ogynnsamma, och Domnarfvets första tid var full af svårigheter.

För den svenska Industrien betecknade större delen af detta
årtionde en lysande tid. Främst gäller detta sågverken och den
öfriga trävaruindustrien, hvarom redan är taladt; därnäst, under vissa
nr, järn- och ståltillverkningen, som äfvenledes behandlats här ofvan.
Men äfven å flera andra områden gjordes stora framsteg. Omkring
år 1871 börjar den inhemska tillverkningen af superfosfat, och vid
samma tid grundlades den svenska cementindustrien. Snickerifabriker
uppblomstrade i stort antal; pappersexporten börjar sin kraftiga
tillväxt, som alltsedan dess icke afbrutits; likaså hade våra
tändsticksfabriker en sista gyllene tid. Porslins- och glasindustrierna gjorde
vackra tekniska framsteg och började bli i stånd att tillfredsställa
landets eget behof; af glasvaror begynte till och med något litet
exporteras.

Mot årtiondets slut drabbades dock samtliga våra industrier
hårdt af den stora reaktionen. För öfrigt var ännu — sågverken
oeh järnbruken undantagna, — den svenska storindustrien, såsom hel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free