Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 EMIØRATIONSTJTREDXINGEN. BILAGA XIII. ALLMÄNNA EKONOMISKA DATA.
Den väldiga stegring, hvarom dessa tal bära vittne, är nog delvis skenbar,
särskildt, beträffande rubriken »tjänst eller pension?, i hvilka förmåner i äldre
tider säkert ingingo en hel del naturapersedlar, som icke alltid kommo till synes
i taxeringsuppgifterna, — hvarförutom biträden i yrket oftare än nu intogo
en ställning, som kom dem att betraktas såsom stadda i personlig tjänst. Äfven
rubriken »rörelse eller yrke» kan, om än kanske blott för en mindre dol,
hafva vuxit redan därigenom, att en verksamhet kommit att så småningom
räknas såsom själfständig, hvilken icke betraktades sä förr. Under de senasto
åren bar förändringen möjligen gått i motsatt riktning. — Rubriken »kapital
erbjuder väl de mest obrutna siffrorna; dock åstadkoms här en rätt betydlig
höjning genom införandet af själfdeklarationen, från och med nr 1903. I sin
helhet är dock tabellen ett kraftigt vittnesbörd om utvecklingen under senaste
mansålder särskildt af vår svenska industri.
Yrkesfördolningen. Till en öfversikt i allmänhet af landets
ekonomiska förhållanden hör äfven att skaffa sig en föreställning om
huru befolkningen fördelar sig på särskilda yrken. Så ofullkomlig
vår yrkesstatistik än i mänga fall är, har den dock ett företräde
framför de flesta andra länders, att nämligen familjemedlemmar och
tjänstehjon föras på resp. hufvudpersoner» yrke; härigenom blir man
i stånd att se, hum befolkningen i sin helhet fördelar sig med
hänsyn till den näringsgren, hvaraf en hvar, direkt eller indirekt,
hämtar sin utkomst. — Man plägar i vårt land särskilja fyra
hufvudgrupper af yrken. Efter genomförande af den sedvanliga
approximativa uppdelningen af antalet personer med obestämd yrkesuppgift,
blifva talen för dessa hufvudgrupper följande, i % af folkmängden i
dess helhet:
Yrkesgrupp. År 1751. År 1840. Är 1870. År 1900. År 1909.
Jordbruk med binäringar . . 7980 80*90 71-87 53m;7 4878
Industri och bergsbruk . 7«B 8-54 14 71 2889 32-72
Handel och samfärdsel . . . 1’82 2 21 5 00 lOfiO 11-98
Allm&n tjänst o. fria yrken ■ 1072_8-86__fr84_6-62
Samm» lOOOO lOOoo looon lOOoo lOOiin
Talen för år 1751 och år 1840 äro i enlighet med N. Wohlins
beräkningar i Kmigrationsutredningens Hilaga IX. Siffrorna för år 1909 äro blott
apprOMimatift. kalkylerade. De jämförelsevis höga talen för sista gruppen
bero därpå, att här inneslutes äfven indelta krigsmakten, med dess
familjemedlemmar. Minskningen ander senare tid sammanhänger därför med
indelningsverkets successiva afskaffande.
Ofvanstående tal äro öfvermåttan betydelsefulla. De äro emellertid sn
väl kända och sa ofta diskuterade, att vi tro oss icke behöfva här upptaga
utrymmet med ytterligare kommentarier. Dessa siffror höra för öfrigt afgjordt
till dim som »tala för sig själfva». Man må blott icko nöja sig ined att
jämföra endast första och sista året 1751 och 1909; det lönar sig att närmare
begrunda hvar och en af dessa siffror för sig. Blott ma man komma ihåg,
ntt de icke äro xà tillförlitliga, att de låna sig för annat än allmänna
slutsatser. Särskildt är ej omöjligt, att höjningen af jordbrukets procenttal
från 1751 till 1840 endast framkallats af olika beräkningsgrunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
