- Project Runeberg -  D:r Friedrich Ellendts Latinska Språklära /
141

(1876)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Genitivus. 141
Ado1escentis est majores natū vereri. Cujusvis homi-
nis est errare, llullius nisi— insipientis in errore perseverare.
Populi grati est pr3el”niis chafficere bene meritos de republica
cives. Ut adversas res, sic secundas i1nmoderate ferre
levitatis est.
Anm. 1. Afwen i st. denne genitivUs af pronomina pel—sona1ia
begagnas pronomina possessiva. Meum puto esse, quid sentiam, ostendere.
O,uis profitetur, esse suum de omnibus qll13efltionibug diceloe? Till meum
o. s. w. kan en genitivus tillsättas i apposition, t. ex. meum cons—;ulis est
vigilare. Ifr § 142. Anm. 1 och 2.
Anm. 2. stulti eller stultiti5e est är äll sin betydelse wäsentIigen
lika med stultum est. liksom wi wanligen säga: det är dåraktigt. I st. f.
ne”utTum af predikats-adjektiv anwänder man i latinet regelbundet geni–
tivus af person, när adjektivet går efter tredje deklinationen och är utaf–en
ändelse (men deremot eI g erna, när adjektivet både i nom. och gen. ändas
på iv, t. ex. levis). Sapientiv est (det är wist); insipientis est. Non est
sapjentis dicere: non –putavi. Om gen. sing..se §, 21O, l.
Anm. 3. Icke blot–l wid esse, utan äfwen wid de passiva verben
vide1—i, putari. haberi o. s. w. brukas denne genitivus. Vīl holninis vide-
tur pe1–iculum capjtis infel–1–e mu1tio. Tempori cedere sempel– sapientis est
habit-um.
§ 144. Genitivus fogas till substantiv, som Uttrycka en
werksamhet, för att beteckna föremålet för denna werksamhet (ge-
nitivus objectivus), t. ex. il1dagatio ve1—i, amor dei (kärlek till
Gud), cupiditas gloriffi, Odium servitutis. StuI1dom förekom-
mer samma ord bestämdt af både cn genit—iVus possessivus och
objectivus, t. ex. veteres he1vetiorum injuria3 populi romani,
helvetierves gamla oförrätter mot romerska folket.
Anm. 1. Genifivus objectiVus återgifwes iswenskan genom prepo-
Eition eller sammansättning, t. ex. an1or d”ei kärIek till Gud, metuo supp1icii
ruktan för straff, gtūdium 1iDerall—um sysseIsättning med..wetenskaperna”,
amor sui egenkärIek, metus mortis dödsfruktan o. s. w. Afwen i latinet
kan i st. f. en genitivug objectiVus en preposition anwändas isynnerhet wid
ord, som beteckna wänlig eller fiendtlig sinnesstämning, t. ex. amor erga
(in) deum, och när det styrande substantivet bestämmes af ett pronomen
povgessiVum— eller en genitivus possessiVus, t. ex. nootra in amicos beneVo-
lentia: Ca=saris culn Pompejo amicitia. .
Anm. 2. Mei, tui, sni, nostl—i och vestri anwändas såsom genjtiVi
objectivi, nostrum och vestruln såsom genitiVi partitivi (§ 146), t. ex. stu-
dinIn nostl—i deltagande för oss; mu1ti nost1-ūm månge utaf oss. I st.
genitivus objectivus af l–onomina personalia kunna äfwen prOnolnina pos-
sessiVa begagnas, hwicka regellbundet anwändas för genitiVu3 pogoesgivug.
Ofta får derföre sammanhanget wisa, om t. ex. amor noster skall betyda
kärlek till oss elIer wår kärlek. Inju1-i5e tuεe dig tillfogade oförrätter.
No11 gua so1um ratio habenda est, sed etjam a1iorūm. Märk uttrycken:
ll1a]or Iars nostrumo det större antalet utaf oss; lnelior pars nostri den
adlare eken utaf wart wäsende, t. ex. animus est. Genitivus utaf nos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:15:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ellendts/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free