Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Parenkym ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
992
Parenkym—Parietal
Parenky’m (hårt k; av gr, para^ bredvid,
och e^nchyma, ingjutning), anat.y
grundsubstansen i mjuka, saftrika organ
(såsom mjälten och njurarna), i motsats mot
den omslutande hinnan; hot., cellvävnad
av korta, vanligtvis avrundade celler. —
Parenkyinatö’s, som hör till parenkymet.
— Parenkymgifter, cellgifter. —
Par-enkymstråle, märgstråle.
Parentalia, lat., själafest.
Parentatio’n, Parenta’tor, se under
Paren-tera.
Parente’1 (lat. parente’la, av pa’rens, fader
1. moder), släktskap, härstamning från
samma stamfader; en stamfaders
samtliga ättlingar.
Parente’ra (av lat. parentaWe, hembära
dödsoffer åt en avliden, av pa’rens, fader,
moder 1. släkting), hålla liktal. —
Parenta-tio’n, åminnelsetal, liktal. — Parenta’tor,
person, som håller åminnelsetal 1. liktal.
Parentera’1 (av gr. para’, bredvid, och
e’n-teron, tarm), med., kallas sådan införsel
av ämnen i kroppen som ej sker genom
matsmältningskanalen (t. ex. injektioner).
Parente’s (av gr, pare’nthesis, insättning
bredvid), genom parentestecken, ( ),
klämmer, [ ], 1. tankstreck före och efter
avskilt ord 1. uttryck, som är inskjutet i
en sats 1. satsförbindelse utan att stå i
grammatiskt samband med det föregående
1. efterföljande; även = parentestecken
(se ovan). — Parente’tisk, som rör 1. har
avseende på en parentes. — In pare’nthesi,
lat., i parentes, i förbigående.
Pare’ra (fr. pärer, av ital. para’re, avhålla),
fäktk., undvika, avböja, avvärja (ett hugg
1. en stöt). Jfr Parad; (fr, parier, av lat.
paria’re, göra lika), slå vad; hålla för 1.
emot någon av dem, som spela 1. tävla; (av
lat, pare’re, visa sig, lyda), jur., inställa
siè (inför domstol). — Pari’, vad.
Parère, fr. (1. -ä’r), Parére, ital., handelst.,
ett av sakkunniga köpmän givet utlåtande
om handelsförhållanden, vilka, i brist på
lagliga bestämmelser, måste avgöras enl.
usancer (se Handelsusancer).
Pare’rga, gr. (pl. av pare’rgon, biverk),
"smärre skrifter".
Pare’rstång, Pare’rplåt, anordningar till
skydd för handen på en värja 1. florett.
Jfr Parera.
Pa’res, lat., likar. — Primus inter pares, den
främste bland likar.
Pare’s 1. Pa’resis, gr. (av pari’emi, jag
efter-låter, släpper efter), förslappning; med.,
ofullständig lamhet. — Pare’tisk,
eftergivande, slapp; lindrigt lam.
Paresse, fr. (1. parä’ss), lättja. — Paresseux
(1. parässö’), lätting.
Parestesi’ (av gr, para’, bredvid, och
ai’ste-sis, känsel), abnorm känselförnimmelse i
vissa områden av huden.
Par est fortu’na labo’ri, lat, ordspr., lycka
skön, mödans lön.
Par et impa’r, lat., udda 1. jämnt, ett slags
spel.
Pare’tisk, se under Pares.
Par excellence, se under Excellera.
Par exemple, fr, (1. - egsa’ngpl), till exempel.
Parfait, fr. (1. parfä’), fullkomlig;
perfek-tum; en i direkt form frusen glace. —
Parfait d’amour (1. - damo’r), en likör. —
Parfaitement (1. parfätöma’ng),
fullkom-ligen.
Par force, Parforcejakt, Parfors jakt, se
under Force.
Parfy’m (fr. parfym, av par, igenom, och
fu’mer, röka), vällukt; luktvatten,
välluktande essens; rökelse. —
Parfy-me’ra, göra välluktande, indränka med
parfym. — Parfymeri’,
parfymtillverkning; parfymhandel. — Parfymö’r,
parfymtillverkare; parfymhandlare.
Pargasi’t, miner., ett grönaktigt hornblände.
Par hasard, fr. (1. - asa’r), se under Hasard.
Parhe’lier (av gr. para’, bredvid, och he’lios,
sol), pL, meteor., bisolar. — Parhe’lisk
ring, meteor., halofenomen i form av ett
ofärgat, horisontellt ljusband.
Parhonneur, se under Honneur.
Pari’, se under Parera.
Pa’ri 1. Al pa’ri, ital., handelst., av lika
värde. Betecknar vid bestämmandet av
kursen å statspapper, aktier, växlar
o. d., att det verkliga värdet (dagens pris)
är lika med det nominella värdet (se
Nominalvärde); vid jämförelse mellan
olika myntsorter betecknar det, att lika
mycket ädel metall finnes i en myntsort
som i en annan därmed jämförd. —
Under pari säges priset på statspapper,
aktier, växlar o. d. vara, då det verkliga
värdet understiger det nominella. — över
pari säges priset på statspapper, aktier,
växlar o. d. vara, då det verkliga värdet
överstiger det nominella.
Pa’ria, pl. Pa’rias (av sanskr. paharya,
bergsbo), en av de ringare kasterna i
Indien; ur samhället utstött, föraktad
människa; medlem av det lägsta
samhällslag-ret. — Paria-arack, i Ostindien brukad,
starkt rusande arack.
Paria’n (efter den för sin vita marmor kända
grekiska ön Paros), ett slags gulvitt, till
statyetter, vaser o. d. mest använt porslin,
som liknar parisk marmor (se d. o.). —
Pariancement, med borax härdad gips.
Paria’na, astr., en av småplaneterna.
Pa’ria vo’ta, lat., lika många röster.
Pa’ridæ, zooL, fågelordningen M e s f å g
-1 a r.
Pa’ries, lat., vägg. — Fntra pari’etes
priva’-tos, mellan fyra väggar.
Parieta’l (av lat. pa’ries, vägg), hörande till
kroppsväggen 1. en kroppsdels yttre
begränsning. — Parietalorgan, Hjässöga, en
ögonlikt utbildad utstjälpning från
epi-fysen hos ett stort antal ödlor, en del
fiskar m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
