Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Loganit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Loganit—Lointain
805
Logani’t, miner., brun omvandlingsprodukt
av hornblände.
Logari’tm (av gr, lo’g os, förhållande, och
arithmo’Sy tal), mat. Med ett tals logaritm
förstås den exponent, till vilken ett annat
tal, "basen", måste upphöjas för att giva
det förstnämnda talet. — Logari’tmisk,
som har avseende på logaritmer. —
Loga-ritmisk linje 1. Logarf tmika, mat., en
kroklinje, där i varje punkt abscissan är
logaritm till ordinatan. — Logaritmtabeller,
förteckning över logaritmer för hela tal
eller trigonometriska funktioner.
Logaritmomanti’ (av logaritm och gr,
man-te’ia, spådom), metod att spå, varvid
bokstäverna i ett namn gåvos talvärden, som
hopsummerades till enkla tal, vilka vart
och ett hade sin mystiska betydelse.
Loge {1. låge), nord. myt., eldens härskare,
en son av jätten Fornjot. Mansroll i
musikdramat Rhenguldetavi^. Wagner.
Loge, fr, (I, låsj; ital, loggia, se d. o.), litet
avskilt rum (teaterloge, klädloge);
avdelning av ett ordenssällskap; en sådan
avdelnings samlingsplats och
sammankomst. — Logement (Z. -öma’ng; sv,
uttal: -eme’nt), bostad, hemvist; krigsk.,
kasernrum; befäst löpgrav. — Logera {1.
-sje’ra), härbärgera, inhysa; bo (särskilt
för tillfället). — Loge’rare, inneboende. •—
Logis (Z. -sji’), bostad (särskilt för
tillfället), härbärge. — Au logis {1. å -),
hemma.
Loge’ion, gr., "talplats" (av lo’gos, ord, tal),
den plats på forngrekiska teatern, där
skådespelarna uppträdde.
Logement, Logera m. fl., se Loge.
Logg (eng. log), sjöv., instrument till
bestämmande av skepps hastighet. — Logga,
medelst logg mäta ett skepps hastighet.
— Loggbok, skeppsjournal, dagbok på
fartyg.
Lo’ggert (holl. log ger, ty, o. eng, lugger),
skeppsb,, ett litet tremastat fartyg.
Loggia, ital, (1. lådd ja; besläktat med ty.
Lauhe, lövsal), täckt, åt ena sidan öppen
gång utmed övre våningen av ett hus;
svale, veranda; galleri (stundom
självständigt). — Vatika’nens loggier i Rom
äro ryktbara för sin av den italienske
målaren Rafael utförda praktfulla
dekoration.
Logi — Logis, se under Loge, fr.
Logi’k (av gr. lo’gos, ord, tal, förnuft),
tankeläran; i populär mening: förmågan
att tänka, att draga riktiga slutsatser;
vetenskapen om lagarna för tänkandet.
— Lo’gicus 1. Lo’giker, person som är
bevandrad i logiken. — Logikkalkyl 1.
Matematisk logik, logiska slutsatsers
dragande med tillhjälp av symboler. —
Lo’-gisk, till logiken hörande eller därmed
överensstämmande. — Logi’sm {gr,
logis-mo’s), slutledning. — Logi’ster, ett slags
ämbetsmän i det gamla Aten. — Logisti’k,
räknekonst, särskilt konsten att räkna
med bokstäver (se Algebra); krigsk.,
läran om taktiska rörelser. — Logofo’r,
språkrör. — Logogra’f (av gr. gra’fein,
skriva), benämning på de äldsta grekiska
historieskrivarna. — Logogry’f (av gr.
gri’f os, gåta), gåta, där man har att gissa
såväl huvudordet som ett antal andra, av
detsamma bildade ord. — Logolatri’ (av
gr. latrei’a, dyrkan), överdrivet
uppskattande av ordet eller förnuftet. —
Logo-machi’ (av gr. ma’che, strid), ordstrid. —
Logome’ter (av gr. me’tron, mått),
mätstång till mekanisk lösning av
trigonometriska uppgifter. — Logosofi’ (av gr.
sofi’a, vishet), ordkännedom. — Logotypi’
(av gr, ty’pos, avtryck), ett sätt att trycka
med i trä utskurna eller galvanoplastiskt
bildade typer, som innehålla hela ord eller
stavelser.
Logis, se under Loge, fr.
Logokloni’, med., krampaktigt upprepande
av ordens sista stavelser vid tal.
Lo’gos, gr., ord, förnuft; lära; i den stoiska
filosofien: världsförnuftet; i den
judiskalexandrinska religionsfilosofien: den från
Gud utgångna, men av evighet hos Gud
av sig själv bestående tanken; det
gudomliga skaparordet. — Logosläran, läran om
"logos" eller Kristi gudomliga natur. Jfr
Aloger.
Logosofi, se under Logik.
Logote’t, gr., en hög ämbetsman i det gamla
bysantinska riket.
Logotypi’, se under Logik.
Logrolling, eng. (1. lågg-rå’uling), eg.
stockrullning, amerikansk benämning på
politikernas sed att ömsesidigt befrämja
varandras privata intressen (enligt
principen : "Om du rullar fram en stock åt mig
i dag, skall jag rulla fram en åt dig i
morgon.").
Logwood, eng. (1. lå’ggoodd), blåholts,
kam-peschträ (se d. o.).
Lohan (kin., jap. rakan, av sanskr, arhant),
buddhistiska heliga, med förkärlek
framställda i östasiatisk konst.
Lo’hengrin (av Garin de Loherin, hjälten i en
fransk chanson de geste, se d. o.), tysk
medeltidsdikt; svanriddaren, hjälten i denna
dikt och i den tyske kompositören Richard
Wagners opera med samma namn.
Lo’hensteinska skolan, en efter den tyske
författaren Daniel von Lohenstein (d.
1683) uppkallad, av svulst kännetecknad
smakriktning inom tyska litteraturen.
Lohitafolken 1. Bramaputrafolken, namn på
en mängd indiska folkstammar.
Loi, fr. (I, låa’; lat, lex), lag.
Loimia’ter (av gr, loimo’s, pest, och iatro’s,
läkare), pestläkare. — Loimologi’ (av gr.
Wgos, lära), läran om smittosamma
sjukdomar. — Loimo’pyra, pestfeber.
Lointain, fr, (I, låängtä’ng), avlägsen;
målark., l3akgrund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
