Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Causalgi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
Causalgi—Cd
annan person att utföra en verksamhet. —
C. sui., fil.y ’’det som är genom sig självt’’.
— Causati’vum, språkv., verkningsord,
ord, som uttrycker en verkan. Se vidare
under K,
Causalgi’, med., neuralgi efter yttre våld
(trauma).
Cause célèbre, fr. (1. kås selä’br), märklig
händelse; uppseendeväckande rättsfall.
Causerie, fr. (1. kåsöri’), 1. Kåseri’, lätt och
innehållslöst samtal; småskvaller;
skildring, hållen i en lätt men intresserande
stil (i en tidskrift 1. i ett sällskap). —
Causeur (Z. kåsö’r) 1. Kåsö’r, person, som
berättar på ett lätt och angenämt sätt. —
Causeuse (Z. kåsö’s) 1. Kåsö’s, ett slags
soffa för två personer.
Causeway, eng. (1. kåsoä), gångbana,
trottoar.
Ca’usticum, lat., pl. Ca’ustica (gr.
kausti-ko’n, brännande, frätande), med.,
frät-medel. — C. antimonia’le, antimonsmör. —
C. Canquoin, en blandning av klorzink och
mjöl. — C. luna’re 1. La’pis inferna’lis,
silvemitrat.
Causticus (av gr. kaustiko’n, brännande),
bot.y brännande.
Cautenac, fr. (1. kåtna’ck), ett slags
Bor-deauxvin.
Caute-perdrix, fr. (1. kåt-perdri’), ett
muska-tellvin från Provence.
Cauterium, pl. Caute’ria, lat. (gr. kauterion,
brännjärn), med., brännmedel; användas
till att förstöra något sjuk kroppsdel 1.
sjuklig bildning. — C. actua’le, glödgat
järn 1. annan glödgad metall. — C.
poten-tia’le, kaustikt kali. — C. p. ini’tius,
kaustikt kali, blandat med ungefär lika
vikt kaustik kalk.
Caution, se Kaution. — Acquit à caution, se
under Acquit.
^a va, fr. (1. sa va), det går an, tämligen.
Ca’va (av lat. ca’vo, urholka), anat., hålven;
hot., ihålig. — Cavifo’lia (av lat. fo’lium,
blad), hot., med urholkade blad.
Cavæ’dium, lat., i de romerska boningshusen
ett större rum, omslutet av mindre dylika
och med en fri plats i mitten under bar
himmel.
Cavage, fr. (1. kava’sj), handelst., hyra för
lagerkällare; kostnader för fastagens
inläggning däri.
Cavagnole, fr. (1. kavanjå’ll, av ital.
ca-vagna, korg), ett slags hasardspel, som
liknar hirihi (se d. o.).
Cavaillé-coll (Z. kavaje’-kåll), ryktbar fransk
orgelbyggare, d. 1899.
Cavalcade, se Kavalkad.
Cavale’tto, ital. (av cava’llo, häst), staffli för
konstnärer; även ett slags pinoredskap.
Cavalier, fr. (1. -lie’), krigsk., ett slags
fästningsverk.
Cavalièrement, fr. (1. kavaljerma’ng), fritt,
obesvärat; översittaraktigt, vårdslöst.
Cavalie’re serve’nte, ital, eg. uppvaktande
kavaljer; älskare och ledsagare åt en gift
dam.
Cavalleri’a, ital, ridderlighet, hederskänsla.
—■ C. rustiGa’na, "hederskänsla bland
bönder", opera av P. Mascagni.
Cavallero, sp. (1. kavalje’ro), i Spanien en
adelsman av lägsta rang. Se Cahallero.
Cava’llo, ital., häst; benämning på ett
flertal äldre italienska skiljemynt med bilden
av en häst i prägeln.
Cava’ta, ital., tonk., se Cavatina; handelst.,
nettobehållning av en försåld 1.
diskonterad växel.
Cavati’na 1. Cava’ta, ital, tonk., en mindre
aria, som vanligen består av endast en
sats.
Ca’vea, lat., åskådarerummet på den antika
teatern.
Ca’veant co’nsules! lat., eg. må konsulerna
se till (att staten ej tager någon skada),
formel hos romarna för att angiva att
staten hotades av en fara.
Caveau, fr. (1. kavå’), eg. källare, namn på
ett par litterära klubbar i Frankrike,
vilkas syfte var att odla visans genre.
Ca’ve ca’nem, lat., akta dig för hunden;
inskrift ovan dörren till de fornromerska
husen till varning för den innanför
liggande bandhunden.
Cave’rna, anat., håla, med., kavern, sårhåla.
Ca’via, zooL, marsvin, ett släkte gnagare. —
C. apere’a, se Aperean. — C. porce’llus,
tamt marsvin.
Ca’viar for the general, eng. (1. - dje’neröl),
eg. kaviar för folket; kaviar för bönder,
något som icke slår an på mängden.
("Hamlet" av Shakespeare.)
Cavico’rnia, zooL, slidhornade, avdelning av
idisslarna, omfattande nötkreatur, får,
getter och antiloper.
Ca’vitas, lat., anat., håla. — C. de’ntis,
tandpulpans håla. — C. ty’mpani, lat., anat.,
t rumhål an.
Caxtons, eng. (1. ka’kstns), pl., bland
bokälskare benämning på böcker, tryckta hos
Englands förste boktryckare, Caxton
(1422—91).
Cayaboca, dets. som Amboinaträ (se d. o.).
Cay-Chug, ett i Ostasien brukat pilgift.
Cayenne (1. kajä’nn), ett slags halvsiden.
Cayénnepeppar, bot., en krydda, som fås av
växterna Ca’psicum hacca’tum, C.
cra’s-sum och C. frute’scens i det tropiska
Amerika.
Cayu’ga, nordamerikansk indianstam.
Cazea’iies, stam av urinvånarna i Mexiko.
Caze’ngokaffe, se Coffea.
c. b. = col basso (se d. o.).
C. C. (förk. för cedant curæ, vike bekymren),
akademiskt ordenssällskap i Lund, stiftat
1868.
c. d., tonk., förk. för colla dextra (se d. o.).
Cd, kem., atomtecken för Cadmium
(Kadmium) .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
