Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Arminianer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arminianer—Aros
119
Arminia’ner, kyrkoh., en religiös sekt på
1600-t. i Holland, uppkallad efter sin
stiftare A r m i’ n i u s. Medlemmarna kallas
även remonstranter. — Arminiani’sm, den
av arminianerna hyllade läran.
Armi’nius, ett latiniserat forngermanskt
namn, som bars av Tysklands räddare från
romerska väldet (även kallad Hermann).
Motsvarar kvinnonamnet Armi’nia.
Armisti’tium, lat,, vapenstillestånd.
Armja’k, ry., kort överplagg, som bäres av
den ryske bonden.
Armoasfn {fr. armoisine), namn på vissa
taftartade tyger.
Armo’nico, se Armonioso.
Armonio’so 1. Armo’nico, ital.y harmoniskt
välljudande.
Armora’cia rustica’na (syn. Nastu’rtium
ar-mora’cia)f bot., pepparrot, till fam.
Cru-ci’feræ hörande växt, vars rot användes
som krydda.
Armoria’1 (av lat. a’rma, vapen), vapenbok,
heraldiskt verk.
Armo’rica 1. Aremo’rica, kelt., "kustlandet",
romarnas namn på franska kusten mellan
Seine och Loire.
Armorikanska bergskedjan, geoL, numera
till största delen bortdenuderad
bergskedja från stenkolsperioden och permiska
perioden. Rester återstå i franska
centralplatån, Normandie, Bretagne, Cornwall
och på Irland.
Armori’st (av lat. a’rma, vapen) 1.
Heral-diker, vapenkännare.
Armorl, namn på ett system för telefonering
utan tråd, benämnt efter uppfinnarna,
engelsmannen Armstrong och svensken
Orling.
Armpennor, zool.y de pennor i en fågels vinge,
som sitta fästa i armbågsbenets ytterkant.
Armpoly’p 1. Hy’dra, zool., en
färskvattens-polyp.
Armskenor, metallskydd för armarna i
medeltida riddares rustning.
A’rmstrongska kanonen, en av engelsmannen
Armstrong uppfunnen kanon, som består
av flera utanpå varandra anbragta
gjutjärnsrör.
Armure, fr. (1. army’r), Armyr.
Army’r {fr. armure), namn på vissa tyger,
vävda i upphöjda mönster.
Arna’tto, Arno’tto, dets. som Annatto (se
d. o.).
Arna’uter, turkiskt namn på invånarna i
Albanien.
A’rnbjörn, fornnordiskt mansnamn, se
Am-björn.
Arneb, astr., stjärnbild i Haren på n.
stjärnhimmeln.
Arne’bia, bot., växtsläkte av fam.
Boragina’-ceæ, kring Medelhavet och i Himalaya.
Några arter odlade som prydnadsväxter.
A’rngrim, fornnord. sag., Angantyrs fader.
Arni’ca, bot, växtsläkte av fam. Compo’sitæ.
I Sverige två arter. — A. Alpi’na, fjäll-
fibla. — A. monta’na, slåttergubbe,
häst-fibla. Rotstock och blommor ofFicinella
(skarpa och aromatiska ämnen).
Arni’catinktur, tinktur på Arni’carot,
användes av allmänheten förr som utvärtes
medel mot stötar ("panacea lapsorum",
universalmedel mot stötar).
Arnici’n, kem., flyktig olja i rot och blommor
av Arni’ca monta’na.
Arnljot Gélline, jämtländsk stigman, död
1030. Hjälte i B. Björnsons epos av samma
namn och i operan Arnljot av W.
Peterson-Berger.
Arnmödlingarna 1. Arnungarna,
"örnungarna", Norges mest frejdade
stormanna-släkt under medeltiden.
Arnoglo’ssus late’rna, zool., tungevaren, en
flundrefisk vid västkusten.
A’rnold, tyskt mansnamn, fordom Aranolt
(av ar o, gen. ar an, örn, och olt = walt,
välde), mäktig, stark som en örn; enl.
annan förklaring ärofull hjälte.
Motsvarar kvinnonamnet Arnoldi’na.
Arnoldi’ster, kyrkoh., anhängare till
italienaren Arnold av Brescia, reformatorisk
kyrkolärare i 12:e seklet.
Arno’seris mi’nima, bot., klubbfibla.
Sparsamt på sandiga ställen i s. Sverige. Fam.
Compo’sitæ.
Arnungarna, "örnungarna", se
Arnmödlingarna.
A’rnus, latinska namnet på floden Arno.
Aro’m (gr. a’roma), krydda, vällukt. Den
aromatiska lukten orsakas av flyktig olja,
som avsöndras i vissa delar av en växt 1.
ett djur. — Aroma’tisk, kryddaktig,
välluktande.
Aroma’tiska föreningar, kem., föreningar,
vilka härleda sig från kolvätet bensol.
Aroma’tiska vatten, se under Aqua.
Aro’mia moscha’ta, zool, myskbocken, en art
skalbaggar av fam. Långhorningar.
Aromu’ner, på Balkanhalvön spridda
rumäner.
Aron 1. Aaron, hebreiskt mansnamn, den
upplyste 1. den som kommer från bergen.
Namn på Moses’ broder.
Aron-mätare 1. Aronska pendelmätaren,
tekn., efter uppfinnaren uppkallad
förbrukningsmätare för elektricitet.
Aronsons serum, med., antiserum mot
strep-tokokker.
A’rons-rot, farm., dansk ingefära, Rhizoma
ari, fås av A’rum macula’tum.
A’rons skägg, bot., en ampelväxt, Saxijraga
sarmento’sa.
A’rons stav, ett namn på Arum maculatum
(se d. o.). Se Aronsrot.
Aronstorpros, bot., se Adonis.
A’ronsört, bot., A’rum macula’tum.
SeAroizs-rot.
A’ros (av d gen. dr, å, och os, mynning),
fornnord. geogr., fordom namn på Aarhus
på Jutland samt på Västerås (Västra
Aros) och Uppsala (Östra Aros). — Aros-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
