Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 2. Till formläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kläde ’kläder’ (Mess. s. 220), dock i den gamla
förbindelsen kläde och föda = fsv. klæþe ok føþa; kläden (Rond. JR
s. 57 r. 5) är sannolikt obestämd form, däremot s. 56 best.;
en tredje plural är klädher (Chronander Bel. s. 153); hit hör
vidare äple ’äpplen’ (Rond. JR s. 87) = fsv. pl. æple;
rådher ’råd (abstr.)’ (Mess. s. 39), fsv. däremot raþ;
beläter ’beläten’ (Girs G. I s. 231); gulsmycker ’guldsmycken’
(Mess. s. 25); sinner ’sinnen’ (ib. s. 16); snörer ’snören’ (Mess.);
stycker ’stycken’ (Mess. s. 72, Rond. JR s. 103), redan y. fsv.
stykker, men stycken hos Brasck FP s. 67, Col.; ärender
’ärenden’ (Rond. JR s. 71); jfr rijker ’riken’ (Girs G. I flera ggr) och
Söderwall Hufvudep. s. 85, Noreen Col. s. xxii;
skoo ’skor’ (Brasck FP s. 8) = fsv., jfr best. skoona nedan.
Af nytta förekommer pl. nyttor ’fördelar’ (Brasck FP s. 103),
äfven hos Stiernhielm Föret, till Fateb., af mil(a) pl. mijhler
(Girs E. XIV s. 86), af nöd : nöder (Gustaf II Adolf s. 479), se
nedan, af wänskap : wänskaper (ib. s. 210), af skärmytsel :
skiärmyslor (ib. s. 188), af flärd : flärder (Asteroph. Tisbe s. 27).
Om fahrar ’fader’, köö(r) ’kor’ se ofvan s. 89.
Vanligt är -er, där nsv. har -ar eller -or. Ex. äro
drömmer, förster, ärffuinger (samtliga från Mess.), gudinner, tunger
(Chronander Surge) jämte gudinnor, quinnor (Chronander Bel.),
höner, matroner, skoler (Mess.), spegloser, spåner (Chronander
Bel.).
Pluraländelsen -ur är vanlig blott i gatur (t. ex. Girs E. XIV
s. 62)[1], vidare förekommer den i insagur (Gustaf II Adolf s. 218),
ladhur (ib. s. 632), wekur (Girs G. I s. 23); efter ursprungligen
lång stafvelse har jag endast funnit den i hoorur (Chronander
Bel. s. 116).
Pluralformerna svenskar, danskar synas ännu icke ha
uppkommit[2]. Däremot förekommer naturligtvis singularis: (hwar)
Swensk (Mess. s. 90). Den substantiverade pluralen af svensk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
