Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligbet, gjorde honom intressant, isynnerhet för en
qvinna mäktig af djupa intryck och ännu obekant
med den svärmande poesien i det första
uppvaknandet.
Lavinias genkärlek var snart det mål han
sträf-vade att vinna, och hans önskan blef ingen
hemlighet för hvarken staden eller henne sjelf. Men
Lavinia gaf icke sitt hjerta vid första stormningen j
hon hade afslagit för många anbud, att så alldeles
utan öfverläggning skänka sin tro åt en man,
som, hvad än hennes känsla talade för honom,
förnuftet dock sade henne icke skulle bereda henne
någon varaktig lycka.
Men kunde Lavinia gömma på sin själs
heligaste hemlighet, så var likväl Gotthard en älskare,
som egde förmåga att slutligen framlocka den.
Och då han ömt och ljuft, med kärleksglödande
ord, klagade öfver sitt toma lif, icke upplyst af
detl S?,l,’oSOm värmer och lifvar allt j — då han
sade: "Så ensam som jag är i verlden, och som
jag varit nästan alltsedan min födelse, känner jag
likväl att vissheten om din kärlek skulle lägga år
till mitt lif. Ja, jag skulle icke kunna dö från en
sådan himmel, och doge jag likafullt, lemnade
jag ju endast den ena för den ändra!” _______ och då
han derpå bad: ”Gif mig detta lif, gif mig glädjen,
sällheten, kärleken, eller slöt mig på en gång bort
ifran dig och låt mig veta att jag måste dö fattig
och arm!” ... då motstod hon slutligen icke
längre. Och när hon gaf sitt hjerta, sin kärlek, gaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
