Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - IV. Amerikanen Poe - Poe som äkta amerikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
genast faller i ögonen. Det finns ett annat Amerika, lika
verkligt som det senare och ännu egendomligare än detta:
ett Amerika som företer två skenbart mycket olika men
dock med varandra nära förbundna aspekter. Den ena av
dessa är det land där en översinnlig längtan, en omotstånd-
1ig reaktion mot hetsjakten efter pengar och makt reser
sitt skönaste monument i Longfellows Excelsior, denna
underbara symbol av »the earnest upw^ard impulse of the
soul»/ för att använda Poes ord därom. Den andra är
fantastikens, mysticismens, spiritismens, de tusen excen-
triska och bisarra »religionernas», de andliga och materi-
ella patentmedicinernas land.
I detta Amerika är Poe hemma, och först av alla ger
han ett fulltonigt och amerikanskt uttryck åt detta ameri-
kanska liv, vars lägre sidor han adlar till konst utan att
beröva dem deras äkthet. Där behärskar hans instrument
hela skalan av toner från den ideala längtans högsta dar-
rande flöjtton ned till gottköpskramets bullrande musik,
och när han slog an dem, väckte det en genklang, vars
materiella profit var mycket stor, ehuru hans ekonomi-
direktörer stoppade den i sina rymliga fickor.
När man tar hänsyn härtill och till den fruktade rang-
ställning han intog som kritiker av amerikansk litteratur,
måste man — även om den litterära framgången ej mot-
svarade hans ärelystnads omättliga krav — instämma med
Ransome i hans nyss återgivna yttrande och med Rémy de
Gourmont i att Poe ej hade det sämre i Amerika än han
skulle haft det snart sagt var som helst annorstädes^. Det
krävdes, om man vill se till sakens kärna, i själva verket
just ett sådant samhälle som det amerikanska för att en
’
XI, 85.
- Rémy de Gourmont: »Promenades littéraires. Marginalia sur
Edgar Poe et sur Baudelaire.» Gourmont erinrar om att Schopen-
hauer ej trivdes bland tyskarna, Carlyle icke bland engelsmännen,
Leopardi ej bland italienarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
