Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WERE nr rg 4
Åt Paola hade Zevaco valt en vacker, hvit mul-
äsna, smyckad med en bjellra och röda, väfda töm-
mar. Hon började resan med att slå bakut, tvingade
vägvisaren till upprepade uppmuntringar med piskan och
slutade med att stå stilla vid foten af ett bergutsprång,
öfver hvilket stigen förde. Här hjelpte icke piskslag.
Mulåsnan visste af gammal erfarenhet, hur hon skulle
genomdrifva sin vilja; hon stretade ut med benen, be-
tänkte sig litet och vände derefter med sin vackra
börda till baka till Soccia.
Uppe på branten stod en’ man insvept i ett häst-
täcke och, stirrade. på dem; Då. hanvsas den nöd,
hvari Paola var stadd, for han med ett språng ned
från klippan, grep den stridiga mulåsnan i betslet och
förde henne till baka på stigen.
Låt mig hjelpa«g sade han, »det är Christinazzis
äsna, hon har alltid den vanan att vända om mot hem-
met i dåligt väder; nu skall jag följa med er.«<
Paola såg på den obekante, under hvars hand det
envisa djuret plötsligt bytte om åsigt och gick lugnt
framåt. Innan hon fick tid att Svara, fortsatte han:
>Ja, ni kan mycket väl mottaga mitt anbud, jag vill
inte hafva någon betalning, och jag försummar inte
något genom att följa med er.«
Främlingen var en ung man med nakna ben och
bart hufvud. Det täcke, som han bar omkring sig,
dolde en blårandig bomullsskjorta och ett par lappade
sammetsbyxor. Hvad som i första ögonblicket till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
