Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAURITZ
(litet skamsen, vänligare än förut).
Du far verkligen låna ut mej till
brukspatrons-döttrarna för i kväll, Annc-Marie! Du ser jag
slipper dom inte. Vi är barndomsvänner, förstår
du. Di är så ovana här på landet att ha en
kavaljer, som har varit med ute, som kan både
dansa och konversera.
ANNE-MARIE.
Du ska inte tro, Mauritz, att jag önskar, att
vår kärlek ska utställas till beskådande.
MAURITZ.
Vad säjer du? Vad är det åt dej? (Från
paviljongen ropas: »Mauritz»!) Man ropar på mej. Jag
måste in å dansa. Ja, så tar du reda på Jenny
då? (flår mot paviljongen, stannar.) Sitt föl" all del
inte å var svartsjuk på Elisabet Westling!
(In.)
ANNE-MARIE
(återtar sin plats på soffan. Hon försjunker i ett tillstånd av
hänryckning. Känslor, som hon förut har hållit tillbaka, ta
makten över henne, då hon har blivit ensam. Hon stryker
handen helt frånvarande över huvudet på hunden, medan hon
talar för sig själv med en låg, inträngande, än djupt sorgsen,
än nära nog jublande röst).
Jenny du, han frågar vad det går åt mej.
Han tror, att jag är ledsen för att han inte
dansar med mej. Han förstår ingenting. A inte kan
jag säja det till honom! Hur har det kommit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
