Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges ställning i den evangeliska kristenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
praktiska initiativ, särskilt på ungdomsverksamhetens
område och för kyrkans arbete bland de industriella
arbetarmassorna, ha utgått från den. Men viktigare än allt detta
är den nya kärlek till folkkyrkan, den nya arbetsglädje och
den nya tro på kyrkans framtid, som den genom sin
religiösa fördjupning av folkkyrkotanken ingjutit i vida
kretsar. Av synnerligen stor betydelse ha här de ur dess krets
framsprungna psalmerna varit. Det är karakteristiskt, att
den mest kända och älskade bland dem — biskop J. A.
Eklunds: »Fädernas kyrka i Sveriges land» — just är en psalm
om kyrkan; icke om kyrkan i allmänhet utan om den
svenska folkkyrkan. Den torde såsom sådan stå ganska ensam
i de evangeliska kyrkornas psalmskatt. Och den hänförelse,
med vilken den sjunges — den har nästan blivit en slags
kyrklig nationalsång —, vittnar i sin mån om, i vilken grad
den svenska kyrkan likväl ännu alltjämt, trots allt, är en
hela folkets sak.
I än högre grad gäller detsamma om lutherdomen. Dess
inflytande når, såsom vi delvis redan sett, vida längre än
kyrkans såsom sådan. Ej blott de utpräglat kyrkliga
rörelserna, såsom den schartauanska å ena sidan, den
ungkyrkliga å den andra, utan också de ur den stora
väckelserörelsen vid förra århundradets mitt framgångna riktningarna
bära, vad själva livsåskådningen beträffar, på sitt sätt en
avgjort luthersk prägel. Med de från anglo-amerikanskt
håll hämtade arbetsmetoderna och kyrkoidealet ha
visserligen också i andra mera interna hänseenden för
lutherdomen främmande tankar smugit sig in. Men i själva
centrum, i läran om rättfärdiggörelsen genom tron o. s. v., är
det lutherska tankar, man lever på. I de rosenianskt
influerade kretsarna ser man så ock ständigt Luthers porträtt
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
