- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
918

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 918 —
han några af sina kreatur att under natten rida fram och
ater på den plats, der den arme fången var nedgräfd, så
att han blef dödad af hofslagen. Först derefter gräfdes
kroppen fullständigt ned i jorden.
Vid Gud svär jag och vid min konungsliga ära,
sade konungen, att de män, som redo öfver offret skola få
sitt straff.
— De äro alla afrättade, Ers majestät.
Så har dock lagen sin gång.
Det var ej efter de de blefvo afrättade. De blefvo
alla på prokuratorns befallning hängda, när de återkommo
från sin ohyggliga ridt. Prokuratorn tordes ej låta dem
lefva. Han fruktade för, att de skulle omtala sin bragd,
som de utfört på hans befallning, derför måste de dö. _
Den arme misshandlades hustru blef våldförd af prokura-
torn.
— Förfärligt! Förfärligt! mumlade man.
I sanning! Jag måtte då lefva i ett röfvarnäste!
Hvarför har ingen förr sagt mig allt detta, sporde konun-
gen mycket illa till mods.
Ingen har vågat det! En klagan på herr prokura-
torn har varit detsamma som att utsäga sin egen dödsdom.
Illa är det, att sådant tal går om Sveakungen. —
Guds död, jag har dock velat rättvisa och för rättvisans
helgd har jag inrättat min kungliga nämnd, sade konungen.
^rs majestät! Ingen i Sveriges landamären beskyller
sin konung för orättvisa! Men då konungen är omgifven
af grymma, lismande och lögnaktiga rådgifvare, blir rätt-
visan vrängd och vriden utan konungens vetskap och vilja!
Gud skydde Ers majestät! Ned med Göran Persson, den
skurken !
När riddaren slutat tala blef det ett ögonblicks tystnad
i salen. Allas blickar voro fästade på konungen, hvars an-
sikte mörknat. Hans ögon tindrade som af feberglöd och
hans kropp skälfde.
Slutligen bröt han tystnaden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0922.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free