- Project Runeberg -  Döda Ord - Några anteckningar och reflexioner /
15

(1893) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya ord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


De båda källorna, folkspråket och fornspråket, flyta ofta
tillsamman; månget ord, som inom riksspråket en gång funnits,
men sedan råkat uti förgätenhet, lefver ännu flerstädes i våra
bygder.

Så är t. ex. förhållandet med ordet vån (= utsikt [till],
förhoppning [om]), för hvars spridande i riksspråket åtskilliga
skriftställare arbeta. I allmogemålen har det visat sig mycket
brukbart till sammansättningar, t. ex. (enl. Rietz) bröllopsvån,
giftasvån, kaffevån, lifsvån
m. fl. (= utsikt till att få fira
bröllop, att bli gift, att bli bjuden på kaffe, att få lefva). En
annan ganska uttrycksfull sammansättning, nämligen botsvån
(= utsikt till förbättring), förekommer ett par gånger hos Jesper
Svedberg
, t. ex. i företalet till Schibboleth: ”jag med stor
ömkan hafver sedt thet olag, som vårt ädla moders mål hafver
råkat vti . . . at snart sagdt ingen botzvån synes mer öfrig vara”.

Det är emellertid knappast troligt, att ordet botsvån var
allmänt brukligt i riksspråket på Svedbergs tid; fastmer torde
denne själf ha skapat ordet efter förebilder i fornspråket och
försökt att få det infördt. Han arbetade ju nitiskt för upplifvande
af ”gamla, gäfva och vackra ord och ordalag”; i listan
på sådana upptager han äfven ”wåhn, spes, exspectatio”.

Samtidigt med Svedberg ifrade Haqvin Spegel för att
låta gamla svenska[1] ord åter komma till heders; före honom
och Svedberg hade i första rummet Georg Stjernhjelm med
glänsande vältalighet och med ymniga föredömen i tillämpningen
kämpat för att ”then högh-vyrdelige matrona” (d. v. s.


[1] Såsom de flesta läsare torde känna, gjorde man på
sextonhundratalet liksom ännu senare ingen bestämd åtskillnad mellan
fornsvenskan och fornisländskan, utan trodde sig just i denna senare, som då
flitigt studerades, ega själfva det urnordiska, gemensamt skandinaviska
språket; man lånade därför ord från fornisländskan lika gärna som
från fornsvenskan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:13:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dodaord/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free