Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ver, men sluteligen beslöts att Gustaf Lövenhielm skulle gå, för
att hafva ögat på högste befälhafvaren som åter ej har mer än
ett ’) — jag ser hur illa alt detta skall gå, men Gustaf
Lövenhielm skall få adress till dig, han är en ärans gosse och Ni
skola åtminstone vara förenade om att frälsa vapenäran, om
nu fan skulle taga alt annat — —. Om nöden blir stor till
våren och en ängelsk flotta kommer samt Herr Klingspor vill
de bonne grace nedlägga sitt befäl för altid så kan du räkna
på att jag skall vara mitt ibland Er. — Min öfvertygelse är,
att aldrig Ryssen får behålla Finland, hvarken Ängland eller
Frankrike kan tåla det, ty då blir detta redan imensa rike äfven
en sjömagt. — Men vi blifva härjade för momenten om icke
klokt folk bära sig klokt åt.“
I ett postskriptum uppmanar Armfelt Aminoff att skrifva
ett bref som kunde framläggas. „H. M. sade mig det var braf att
veta Aminoffs opinion *), den känner jag, sade jag och framförde
alt hvad dina hederl. principer och upprigtighet yppat för mig.“
Svag och oföretagsam, ehuru icke precis enfaldig, framstår
konungen i denna Armfelts skildring. Ehuru han på förhand
mycket väl känner Klingspors oförmåga att leda Finlands
försvar, anförtror Gustaf Adolf det likafullt åt honom. Hällre än
han förfördelade sin gamle tjänare, förfördelade han
fäderneslandets dyrbaraste intressen. I sista ögonblicket har han dock
sökt förmå Klingspor att frivilligt afstå från ötverbefälet.
Ordern att afresa åtföljdes nämligen af en anmärkning att
Klingspor hade rättighet att afgå från sin post „om han funne sig
oförmögen att uppfylla den under närvarande omständigheter" 8).
Men Klingspor beslöt att afresa.
På detta beslut hänsyflar Armfelt i ett bref till Aminoff af
den 13 februari. „H. Ex. Klingspor har då sjelf velat utföra
sitt ämbete hellre än att gå till ro. Måtte det väl slå ut för
vårt fattiga land, nog har Lövenhielm som blifvit dess förste
*) Såsom kändt var Klingspor blind på ena ögat.
*) Konungen synes sålunda icke haft någon kännedom om Aminoffs
bref till foll.
’*) Generalstaben, Sveriges krig. I, 74.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
