Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLOMMAN UNDER SNÖN. 123
»har du till lif mig lockat fram,
min död du visst ej vill.
Strö litet guld på mina blad,
gjut rodnad på min kind!»
Så i mitt hjärta tyst jag bad,
blott hörd af kvällens vind.
När vinden sig att hvila gick,
kom stormen i dess spår;
då kändes i min heta blick
en iskall silfvertår.
Och hastigt öfver hedens ljung
föll snö i väldig flock,
och drifvan böjde ner så tung
mitt matta ögonlock.
Nu fryser jag. Min kind är blek,
min brutna stängel rädd,
min klädnad är så tunn och vek,
så kall min hvita bädd.
Du sol, som snart mig glömde bort,
tag nu mitt lif igen!
Ack när min glädje var så kort,
hvi blef jag väckt till den?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
