Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - TAK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tak·kvist (pl.-ar´), m. vidja, hvarmed
halmen bindes fast vid läkten på taket. Hl.(Värö).
Tak-lauk, m. taklök: Sempervivum
tectorum. G. Häus·lauk. G.; huslök. Sm.;
huselög, m. id. Sk. Gl. sv. (Frankenius) stor
huslök; e. dial. houseleek. Jfr Thore-skägg.
Tak-lök, m. blåsuga: Ajuga pyramidalis.
Vexjö. Kärring-ruka. f. Dls.
Tak-ofs, m. takskägg. Bl. Tak-öfs, m.
Bhl. Jfr. hofs.
Tak-panna (pl.-nor ),f. taktegel. Götal.
Nht. dache-pfanne.
Tak·póll, tak-póll-rång, s. póll.
Tak-rafft, s. rafft.
Tak·raka, tak-slätta, s. täkke-vrake.
Tak·riare, m. stänger, som hänga (liksom
rida) öfver taket att hålla takhalmen eller
torfven stadig. Bussing, m. id. Vg.
Tak-sked, f. smal murslef till att stryka
kalk under taktegel. Sk.
Tak-skånk, m. takskägg. Sk. Jfr skunk.
Tak·su el. tak-sul, s. sul 3.
Tak-ve(d), m. stänger (vanligen unga
granträd eller klufna vedstycken), som läggas
ofvanpå näfver, hvarmed vattentak täckas.
Vb.—hs.,vg. Ett sådant tak kallas näver-tak
eller tak-veds-tak. Vb.
Tak-äsla (takk-äsla), f. sädesärla.
Dl.(Mora). Taker-alla. f. Hs.
Täkke-gille, n. taköl. Sm.
Täkke-käpp (pl.-ar), m. käpp som brukas
vid halmtaks uppläggning. Sk.,hl.(Värö).
Täkk-spröt, m. Sm. Jfr tak-rafft.
Täkke-vire, m. vidja, som begagnas för
att fastbinda halmen vid täkke-käppen och
läktet. Sk. Täkk-vidja. f. Sm.
Täkke-vrake, m. träredskap, hvarmed
takhalmen stötes jemn upp på taket.
Täkke-fjul, f. Hl.(Värö). Täkke-vraga. f.
Sk.(Ing.); tak-raka, f. Sk.(N.Åsbo),sm.;
täkke-vratt, m. Sk.(Ox.); tak·slätta, f. id.
Sk.(Lugg.). Jfr vraka,
Täkke-vänna, s. vinda.
Täkke-ås (pl.-ar), m. stång eller stege,
hvarpå taktäckaren stöder sig då han täcker
tak. N.Hl. Täkke-bom, m. S.Hl.;
takke-sti(g)e, m. id. S.Sk.
Täkk-halm, m. halm, hvarmed tak
täckes. Sm.
Täkkja (pl. täkkje, def. täkkjan), f.
taklist, tunn planka, mot hvilken takveden stöder
sig på näfvertak. Hs.(Db.).
Täkk-näver, m. näfver att lägga under
torftak. Sm.
Ytter·tak, n. vattentak. Sm.
Brót·tag, n. vanligt häfstångstag (vid
stenbrytning). Hög-bärs-tag, n. då man bryter
uppåt med spettet stödt mot axeln. Vm. Jfr
kórs-tag.
Bråd-taga, v. a. göra något för fort i
början. "Han brådtog hästen". Sm.
Fogel-tok, s. fugel.
Fróst-ta’n, adj. af frost angripen. Vg.
Full-taga, adj. som har full arbetsstyrka.
"En fulltaga kar(l)". Sm. Fsv. fultaker.
Grabb-tag, s. grabba.
Grepp-tak (e. grepp-tag), n. säkert,
dugtigt tag, gripande. Vg.
Hand·tagning, f. handtag, helsning vid
gästernas ankomst till ett gille. Sm.
Handtags-öl, s. öl.
In-tag, n. intaga. Sm. In-taka, f. utmark. Vg.
Kórs-tag, s. saksning.
Kör-ta(g)en, adj. inkörd; om häst. "Hästen
ä inte körtaen". Sk.
Lång-tagen, adj. dryg, mustig, god.
"Maltet ä långtaget", gifver mycket dricka. Sm.
Miss·tag, s. miss.
Nappa-tag, s. nappa.
Ner-tagjen (e. när-tagjen), adj. mager.
S.Sk.
Plöv-takka, s. plog. Jfr takkla, här nedan.
Sam-tagen el. sam-ta’n, adj. 1)
sammantagen, blandad, af sämre och bättre
beskaffenhet; medelmåttig; 2) vårdslös; 3) grof; om
mjöl som är osiktadt eller oskrädt. Götal.
Tag, n. 1) ställe, der man tager något (t.
ex. grus, ler o. d.). Deraf grus-, jord-, -ler-,
sand-tag. Sm.; 2) tag, napp; fördel. "Han
fekk säg ä bra tag, då’n einsamen ärvd farin".
Vb. Tak n. tag. "Ta tak", taga fast,
fastna; b) taga tag, brottas. Götal.; 3) stund,
viss tid, liten tid. N.Sk. Taga, f. S.Sk.;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
