Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - STUV ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Framm-stu, f. gästrum, främmanrum.
Fl.(Pargas). Framm-stöuvå, f. id. Fl.(Ingo).
Framm-stug, f. 1) förstuga; 2) brygghus. Öl.
För-stöva, f. förstuga. Vb.
Gubba-stuga, f. Då ungdomen hållit
lekstuga, samlas de gifta karlarne dagen efter
för att förplägas och äfven dansa, hvilket
kallas gubba-stuga. Sm.
Harr-stu, s. sid. 246.
In-stuga, s. sid. 246.
Jätta-stua. f. jätt-stuga, stuga .i berg,
der enligt sägen jättar bott. Sk.(Villands h.).
Låg·stuga, s. milk.
Natt-stuva, s. nat 1.
Ny-stua, ny-stuga, s. nyr.
Sitt-stua, f. daglig stuga. Hs.
Sómmar-stua, s. summar.
Stor-stua, s. stor.
Stove-gris, m. stuggris. Dls.
Stue-hus, m. boningshus. Sk.
Stugu-bån, n. sjukt eller vanfört barn, som
måste hållas inne. Vb.
Stuve-strussa, s. strussa.
Stuve-stånda, m. 1) menniska som hänger i
stugorna och ej vet gå. Stue-hängare, m. id.; 2)
en som långsamt uträttar något ärende. Kl.
Säng-stua, f. sängkammare. Hs.
Ytter·stuga, f. den vanliga stugan utanför
"kåven». Vl.(Elfd.)
An-stygg, q. v.
Stygga el. stigga, f. fulslag, bullnad, värk.
Hs.(Db.). Stygg (def.-a), f. Jtl. (nära
föråldr.); styggheta, f. def. id. Hs.
Stygga el. stögga, f. pudendum muliebre.
"Stögga på kvinnfólka". Vg.,kl.
Stygga te el. stygga åt. v. a. 1 snäsa. Ög.
Stygqja, v. a. slå, tukta. Sk. Fn. styggja el.
styggva, göra någon vred, framkalla hans ovilja.
Stygga tinget, n. def. 1) rosen:
Erysipelas; 2) maran. Bhl.
Stygqen, m. def. 1) fuling, ful, stygg
menniska. Stygging, m. id. Svea-,Götal.; 2) hin
onde. Götal. Styggj (def. en), m. id. (i båda
bemärkelserna). Vb. Deraf den stygges tistel,
m. kardborre. Bhl.(Foss)
Styggja, f. stygga, stygg varelse (qvinna
eller djur). Vb.
Styggjäs (ipf.-ä), v. d. afsky. Vb. Fsv.
styggjas, id. S.F.S. 4, 69; n. styggjast.
Stygg-piska, s. pisk 3.
Stygg-tyg, n. det som är ledsamt,
olägligt, styggt. Sdm.
Stygg-wärk, s. il-wärk.
Stylta upp, v. a. 1 med underlagda stöd
hindra (hus eller gärdesgårdar) att falla.
Fl.(Nl.)
Stånk (ipf.-a), v. n. andas tungt, pusta.
"Stånkand å pysand". Fl.(Nerpes). Stånka,
Dl.(Mora); stanka, id. Dl.(Elfd.)
StöNu kråk, f. spilkråka: Picus Martius.
Vb. Jfr spil·skir, regn-prypp, vot-prypp.
Ball·styruger, s. sid. 22.
För-styr, q. v.
óm-styra, v. a. 2 ombestyra. Kl.
Sturlig el. stullig (eg. styrlig), adj. 1)
stadig; 2) stark, bastant. "Dä va stulligt
gjordt". Vg.(Skarab.)
Stursel, f. stadighet. Vg.
Styr·kaka f. en mat-rätt. Ög.
Styr-ljoter adj. öfverdådig. Fl.(Pargas).
Jfr ljot.
Styr-pinn, m. 1) eg. styrpinne; 2)
styresman. Vb.
Styrs-mål, n. hejd, återhåll. "Når han
börjar syppe, ä der inte styrsmål mä’en".
Styre, n. id. "Förr va dä ändå måde mä’et,
men nu ä der inte styre; nu ä han så
höjfäri(g)". S.Sk.
Styr-val, s. val 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
