Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- S
- STRY ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ns. strüven sik¨, a) sich sträubsn; b) sich
widersetzen" (B.W.B. 4, 1070); fht. strûban,
subrigere, inhorrescere (Graff 6, 738).
STRY 1, v. n. 2 stöta med en stång uti
vattnet omkring nät så att fisken går dit. Sm.
STRY 2, s. stryg.
STRYG, n. grofva blånor af lin och hampa;
det sämsta som faller af linet eller hampan;
deraf tillverkas grofva mattor eller hästtäcken. Gstr.
Stry (def.-ä), n. Vb.,åm.; strig, stri, n. Vb.;
stry (def.-a), f. JtL, mp. Fn. strý el. stri, n.
blånor; n. stry.
Strige, -n, m. 1) blångarnsväf, groft linne
af blångarn. Vb.,jtl.,åm. Ströje, m. id.
Nb.(Cal.); 2) lintyg (skjorta eller särk) af
blångarn. Jtl. Fn. strigi, m. groft linne af
hampa; n. strigje, m. blångarnaväf; blångarn; d.
d. stri, id.
Stry·garn, n. blångarn. Åm. N.
stry-garn, strigje-garn.
Stryg-säkk, m. blångarnssäck. Dl.(Särna).
Stryg-väv, m. blångarnsväf. Vb. N.
strigjevæv.
STRYK, strykare, stryk-band, strykel,
stryk-foll, -spån, s. strioka.
STRYNA, v. a. 1 strypa. Stryna sig, på
våldsamt sätt afhända aig lifvet. Fl.(Nl.).
STRYT, s. strut 2.
STRYTA, f. skorstenspipa, skorsten. Dls.
Stryda, f. id. "Dä lyder i stryda imod stórm",
det tjuter i skorstenspipan mot storm.
Bhl.(Oroust). Skryda, f. id. Bhl.(Foss,Vikorne;
sälls. ord.). Måhända af strut 2. Jfr ffris. strot,
strupe; it. strozza, f. strupe, hals. Samma bild
nyttjar italienaren: "gola di cammino",
skorstenspipa och tyskarne säga: "die kehle am
schornsteine".
STRYTT, s. strut 2.
STRÅI (ipf. stråidä el. stråddä, sup. stråt, p.
p, stråddar), v. a. strö, sprida. G. Sträja (ipf.
sträjäđ, sup. sträjađ), id. Dl.(Mora). Ströj
(ipf.-d’), v. a. 1) id.; 2) förströ, förskingra, t.
ex. om hundar, som förskringra får. "Hunna
ströjd fåra kring marka". Vb. Strö ner, v. a.
lägga bundtlädret i lårar hvarftals med bark.
Ög. Fsv. ströia, strö (äfven strödha), v. a. a)
strö, beströ. S.S. 1, 134. Sv. Pr. L. XX, f.
22. S.F.S. 7, 310: "strødhande jorden a sin
huffwodh"; b) bestänka. Fr. af N. 1410: "mz
blodhit strödhe"; fn. strá, strö, beströ; stræja
(Skuggsjá); n. strå, id.; fe. streávjan, streóvjan,
strevjan; fht. streujan, streuuan, strawen,
straian; fsax. strêian, strôian; nht. streuen; wfris.
strijen; holl. strôijen; d. strøe: e. straw, strew;
moes. straujan, id.; skr. stri, sternere.
Stra, n. strå. G. Strä (def. sträđ), n, id.;
deraf ’ö-strä, n. höatrå; åm-strä, n. halmstrå.
Ö.Dl. Fsv. stra, fn. strá; fe. strav (streóv);</i>
fht. strao, strô, strou; nht. stroh; holl. strô;
e. straw; e. dial. strey, strea;</i> Helgol. stri.
Stra-bajnt, adj. stråbent; som har långa
oeh smala ben. G. Strå-bentr, id. "Han
vardt så stråbent ätter narvfebern". Nk.
Stra-daudr, m. strådöd, sotdöd. G. Jfr
fav. stra döa, v. n. sotdö (på strå, d. ä. i sin
säng). VGL.; fh. strádauđa adj. strådöd.
Stråi-burrg, f. en labyrint af lösa stenar,
lagda kring en korsform på marken, deri barn
springa och leka. S.G. Den vid Visby
kallas Trója-bórrg.
Strå·lóppa, f. gräshoppa. Hs.
Strö, n. brotiljor; de tiljor eller stockar,
merendels af ituklufvet timmer, som läggas
på tvären af träbroar, på hvilka stockar man
kör och färdas. De större stockar, som ligga
efter längden af broen och bära ströet, kallas
åsar, m. pl. Vg. Jfr ås 1.
Ströa 1, f. 1) ströhalm, strö. Kl.
Strö-boss, n. Sk.; ströj, n. ströj-for, n. Vb.;
ströning, m. id. N.G.; 2) groft kärrgräs, som
endast användes till taktäckning eller att strö
under kreatur. Hl. Nht. streu, f. ströhalm; lit,
straja, f. id.
Ströa 2, f. en plan af hopräfsadt och derpå
utspridt hö; i en lång rad eller sträng
sammanräfsadt gräs, som på detta sätt ligger för
att torka. "Änga ligger på strö", ängen är
nyss räfsad. "Tómta ä i e ströa", tomten är
öfverbredd af slaget gräs. Ög.(Ydre). Ströja,
f. id. Nk.
Strö-fólk, n. objudna gäster vid ett
gille. Dls.
STRÅK, stråka, stråka·fåra, stråk-bótten, -lapp,
stråkå, s. strioka.
STRÅK, s. strakel.
STRÅ-LOPP, s. stråi.
STRÅL-RÖV (pl.-ar), m. alfogel: Fuligula
glacialis. Bhl.
STRÅNG, strånga, s. strangur.
STRÅNG, s. strunk.
STRÅNGNA, v. n. 1 vara nära att qväfvas,
storkna (af något som fastnat i strupen).
Hs.,mp.,åm. Strångän (ipf. strångnä), id. Vb.,mp.
STRÄÐ, s. stråi.
STRÄDE, s. sträte.
STRÄFFENGEN, adj. envis. G.
STRÄFFSE, f.? Chara vulgaris. Mar-nate, m.
id. Götal. Namnet måhända af sv, sträf, adj.
asper, med hänseende till den taggiga ytan.
STRÄKEL, s. strakel
STRÄKKA, s. strakr.
STRÄNA, v. n. 1 vara för snäf, strama.
"Bökksera stränar i grena". Stränta, v. n. 1 (freqv.),
id. Nk
STRÄNDE,? så stort (bredt) stycke af en
åker, som en person upprycker ärter eller lin
under hvarje omgång. Ul.
STRÄNG, strännta, strängeska, sträng-kalv,
-sätt, -sätta, s. strangur.
STRÄNNT, <i>strännta, strätta, s. stritta.
STRÄNTA, s. strenta, sträna.
STRÄPA, sträplot, s. strepa.
STRÄTE, n. bygata, smal trång väg mellan
tvenne gärdesgårdar. Götal. Sträde, strädde, n.
id. Sk.,hl. Stret, n. stråt, stig, vägsträckning;
deraf feläs-stret, n. boskapsväg i skogen;
flaka-stret, n. gångstig i skog, hvarpå flakagilder
utsättas att fånga skogsfogel. Vb. Strete, n. 1)
stråt. "Varga har sitt strete fram här årligen".
Sdm.; 2) sträcka, obestämdt mindre jordstycke.
"Rågen va svag på ett strete. Frósten hade
skadat på ett strete". Sm. Fav. stræte, strætte, n.
strata, f. väg; gata, stråt. ÖGL. Bjærk. R.
S.S. 2, 44.m Ivan 749, 5628. Fr. af N. 1522;
fn. stræti; d. stræde; d. d. (Slesvik) stræte; fsax.
strata; fht. strâza; nht. strasse; ns. strate; ft.
stræt; e. street; e. d. (Forbes 2, 330) strit; it
strada; frans, estrade; sp.,port. estrade, id.; af
lt. (via.) strata.
STRÄUK·STAIN, s. strioka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0718.html
