Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- S
- SPRIT ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af bröstet. Spvätt-skórv (el. sprett-skórv, pl.
-ar) m. a) id.; b) liflig, rörlig menniska. Vb.;
2) sprätthök. Vg. N. sprettar.
Sprätt-bóga (el. sprett-bóga), m. pilbössa,
armborst. Norrl. Skjut-bóge (uttal,
stjut-bóge), m. Nb.(Ö.Cal.): bugå, m. id.
Dl.(Mora); sprätt-bössa, id. Sdm. N. sprette-bogfe.
Sprätten, adj. sprältig, högfärdig. Vg.
Srätt-hauk (pl.-ar), m. sprätthök, sprätt. Vb.
Sprätt-kamb (pl.-ar), m. grof kam. G.
Spröta el. sprötja, v. a. 1 uppsätta små
käppar i ärtland. Sm.
Spröte (el. sprödde), m. väf-spännare. Sk.
Särk-sprätt, s. särk.
SPRITT·SPRÅNGANDE NY, s. spik-spångande.
SPRUKKA, s. springa.
SPRUND, n. 1) (såsom i riksspr.) propp eller
tapp, hvarmed sprundhålet i laggkärl tilltäppes.
Sprunns, m. a) id. Sk.,N.G.; b) fyrkantig propp,
som infälles i bottnen af stocken på en stor
hyfvel (ro-bannk) framför hyfveljärnet. S.Sk.; 2)
sprundhål i kagge eller träflaska. Vb.; 3)
öpp-ning på kjortel upptill, framme eller bak.
Svea-,Götal. Jfr spuns, sä ka·sprund.
SPRUNNT, n. list att insätta uti plöjningen
mellan tvenne bräder. Sm. Fjäder, f. id. S.Sk.
SPRUT, m. liten strömmingsunge: i allmänhet
liten fiskunge, t. ex. bland flundror. N.G.
SPRUTA (ipf. spröt), v. n. spruta. Ög.
Sprauta el. spräuta (pr. sprautur, pl. spraute, ipf.
spraut, pl. sprutu, sup. spruti). G.; spruda el.
spröjtä, v. n. 1 id. Sk. Fht. spriuzen; nht.
sprieszen; jfr fn. spretta (spratt, spruttum),
springa; springa ut, växa; framvälla: "þar sprettr einn
mikill brunnr". K. Gislason, 44 Prøver af
oldnordlsk sprog og literatur. Kjøb. 1860, sid. 65.
Spruta (pl.-tor), f. 1) (såsom i riksspr.).
Spruda el. spröjta, f. id. Sk.; 2) vattenkanna
(med tut för trädgård). Sm. Tuten dertill
kallas vatten-spröjt (vann-spröjt), m. S.Sk.
Sprut-luder, n. liderlig qvinna. Sm.
Spräut el. sprut, n. fint rödprickigt utslag
på kroppen. G.
SPRUTTA, sprutten, s. spritta.
SPRYGG (el. sprydj), adj. ytterst liflig, skygg;
om häst. Hl.,sk. D. d. (Bornholm) sprygg, id.
(Adler, 55). Jfr spräker, sprannt.
SPRÅK-MÄSTARE, m. en som är språksam
och med muntert glam roar ett sällskap; en som
talar mycket. Hj. D. d. sprogmester el.
sprok’-mester, m. en som talar mycket. Junge,
Nord-sællandske Landalmue, s. 405.
SPRÅNG, språnge-lakan, språng·gjord, s. springa.
SPRÅS, språta, språta-mat, språte, språtta,
s. spritta.
SPRÄKER (el. spräk), adj. 1) modig;
gladlynt, språksam. Jtl.,vb.; 2) vackert glänsande,
lysande; som har lysande färger; rödblommig.
Uttalas vanligen mjukt: spräg. Jtl.,åm.,hs. Fn.
sprækr el. sprækr, rask, liflig, eldig, modig; n.
spræk.
SPRÄKK, s. springa.
SPRÄKKL (el. spräkl), f. liten fläck eller
blemma. Spräkla<sc></sc>, f. def. messlingen. Öl. Fht.
sprëhha, f. hudfläck; mht. sprecke, id.
SPKÄNGLER, f. pl. 1) små tofsar under
hakan på vissa svin. Sm.,bl.; 2) snaror för
grönsiskor eller andra småfoglar. Sm.
SPRÄNGLING (el. sprängel), m. smal, ej
fullvuxen yngling; oerfaren yngling, glop.
Vg.,sm.,bl. Jfr springä.
SPRÄNGS-ROT, spräng-vatten, s. springal
SPRÄTT, sprätta, sprättare, sprätt-bóga,
-bössa, sprätten, sprätt-hauk, -kamb, -skórv, s. spritta.
SPRÄUT, spräuta, spröjt, spröjta, s. spruta.
SPRÖT, spröta, spröte, s. spritta.
SPUDÄ el. spöä (ipf. o. sup. spudä el. spöä),
v. n. skynda sig. G. Spo sig, v. r. id. Sm.
(enl. Spegels gl. 472). D. d. spô se (Varming,
det Jydske folkespr. s. 121); nht. dial. sich
sputen; ns. spoden (B.W.B. 4, 960); holl. zich
spoeden; e. speed; gr. σπεύδ-ειν, skynda sig;
σπου-δάζειν, id.; σπουδή, f. skyndsamhet;
σπουδαῖ-ος, skyndsam, ifrig; lapp. spaitet, framskynda,
skynda på; spait, adv. hastigt; spaites, hastig: fht.
spuotig, snabb, skyndsam; ga-spuotón, påskynda
SPUNN-STOL, s. spinna.
SPUNS, n. sprund, tapp i laggkärl. G.,jtl.
Spunn (spung el. spång), n. Sk.(Ljunits,Harj.
h.); puns, n. id. G. Isl. spons; n. spuns, d.
spunds; d. d. (Slesvik); nht. spund; böhm. spunt;
lit. spunta, id.
SPURA, spurja, spurjament, s. spor.
SPURRÄ el. spärrä (ipf. spärrdä), v. n. krafsa
som höns. G.
SPUT, sputt, sputta, s. spy.
SPY, v. a. o. n. 2 1) (såsom i riksspr.) spy.
Spi (ipf. spidde, sup. spidt), Sk.,hs.: spaia (pr.
spair, pl. spaium, ipf. spiddä, pl. spiddum, sup.
spitt). Ö.Dl.; spjö, V.Dl.(Malung); spöj, id.
Nb.(Ö.Cal.); 2) spruta, utkasta. "Spi ell". Sk.;
3) spy på någon, i högsta grad förakta någon.
Sm. Fsv. spy, spy. VGL.; ut-spias, bespottas.
Birg. Upp. 4, 61; fn. spýja (spjó, spuit); fd. spi,
(Harpestr.); d. spye; d. d. (Slesvik) spi; fht.
spîwan, spiuwan, spîan (ipf. spe); ns., holl. spijen;
ffris. spia; vfris. spyen; nht. speien; fe. spîvan;
espew; moes. speivan, el. spevan (spaiv, spivun,
spivans); lt. spuere; lit. spjauti; gr. πτύειν, dor.
ψύττειν, id. Jfr spea 2.
Frö-spy, n. grodrom. Frö-sprut, n. id. Sm.
Frö·spya, f. el. fröa-spy, n. algslägtet
Draparnaldia, hvilket så mycket liknar
Batrachospermum att de intill senare tider förenades.
Sm. m. fl. Anm. I flera engelska växtnamn
ingår ordet frog, rana.
Gök-spyor, f. pl. Erineum betulinum (ett
exanthem, förorsakadt af insekter). Gök-blod,
n. id. Sveal.
Pugge-spy, s. pugga.
Päuk-spytt, s. puke 1.
Spi·kille, f. källsprång. Sk.(Ox.). Jfr
d. d. spi-land, spi·jord. Kok 1, 378.
Spi-lera, f. lerig jord, der källsprång
finnes. Sk.(Ox.).
Spótt-bakke, m. spottlåda. Götal.
Spūt (ipf.-ä), v. n. spruta. "Vattnä sputä
midt mela auga å mäg". Vb. Sputa, id.
"Sputa för tänner", dregla för tänder; om barn.
Ög. Spöjta, v. n. o. a. 1 spruta: stänka. "Dä
apröjtede lan(g)t ómkring". S.Sk. Deraf a)
blad-sput, m. insekten Aphis; b) sput, m. α)
vattenstråle; β) vattenfall. "Midt i sputen". Vb.
Sputt, n. 1) spott. Sm.,dl. Spett, n. Sm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0692.html
