Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- S
- SKYN ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKYNS, skynsä s. sköns.
SKYNÄ, v. a. 1? besigtiga. G. Fn. skyn, f.
& n. insigt; förstånd; fsv. skynia, urskilja,
pröfva. GL. Jfr skön.
SKYR 1, adj. liflig, munter. "En skyr häst".
Rosl. Skyrrin, adj. skygg; om hästar. Skysk,
id. G. Fn. skjarr, skygg.
SKYR 2 (hårdt k), m. sur mjölk. G. Skyr
(stjyr), m. sur mjölk; lupen och afskummad
mjölk. Dl. Skör (stjör), n. den tjocka mjölken
under filet. Fl. (GK.,K.). Skära, f. den tunna
vattenhaltiga mjölken, som är ofvanpå sur
mjölk. "Der står en farli hób skära på den
milken". Sk. (Ox.). Fn. skyr, n. tjock, sur mjölk;
n. skyr, skjør, n; pers. #ش skir´, mjölk;
osset. ak’sir; skr. ksîra, m. hindost. cïr, id.; beng.
kjira, tjock mjölk; arm. sjer, råmjölk.
Kinn-skyr, s. kinna 1.
Skyr-bunke (stjyr-bunke), m. filbunke. Dl.
(Elfd.).
Skyr-bytta (hårdt k), f. mjölkbytta. S. G.
Skyr-bämbå (hårdt k), f. en nöt som ännu
är utan stadig kärna. S. G.
Skyr-gras (stjyr-gras, n. tätört;
Pingvicula vulgaris. Slät-skyr-gras (slät-stjyr-gras),
n. id. Dl. (Elfd.). Jfr vipe-fett, sät-gräs, täta.
Skyr-strittå (hårdt k), f. liten grön
gräshoppa (Cicada) som struttande faller ner i
skyr-byttorna (mjölkbyttorna) då folket om
sommaren äter i marken. S. G.
Mjölk-stritta, f. id. Mellersta G. (Atlingbo).
Skäring, m. 1) vassle på sur mjölk.
Hl.,sk.; 2) ostvassle, som uppkokas med sur
mjölk. Hl.
Skörad-milk (el. <i>sköred milk, skörad milkj),
f. sur mjölk; filbunk. S. Sk. D. d.
skiør-melk el. skyrmelk.
Skör-ost (stjör-ost, pl. -ar), m. sötmjölk
sammankokad med tjock sur mjölk (skör). Fl.
(GK.,K.). D. d. skiørost.
Snål-skyr (snål-stjyr, defin. -e), n. sur mjölk,
som ej blifvit så seg att hon fastnar vid
skeden. Ö. Dl. Jfr snål.
SKYR, skyra, skyr-and, skyrd, skyr-tvet, -yks,
s. skjärå.
SKYR, skyrna, s. skär.
SKYR-BUK el. skyr-bäuk, m. skörbjugg. G.
Skyr-bägg (stjyr-bägg), m. id. Dl. (Elfd.). Fn.
skyr-bjúgr; d, skjørbug; holl. scheurbiuk; nht.
scharbock.
SKYR-DOSÄ, s. skurr 1.
SKYR-HAKE (pl -kar), m. 1) hastig karl, flink
i sina sysslor; 2) tilltagsen, oblyg menniska.
Sdm. Jfr skyr 1.
SKYRRIN, s. skyr 1.
SKYRVA, s. skjärå.
SKYSS, skyssa, s. skjuta.
SKYSSNUT el. skyssnot, adj. missnöjd,
obelåten; ond, kinkig. Åm. Skyssnu, adj. id. Vb.
Jfr sv, sky, v. a.
SKYSSUG, adj. ostadig, skygg. Hs. (Ljusdal).
Skyssut, id. Jtl. Jfr skyr 1.
SKY-STRÅN, n. pl. 1) glest gräs, som står
tunnt. Sdm.; 2) glesa hår. Rosl.
SKYTA (hårdt k), v, a. fylla i på längd eller
bredd. Hs. (ljusdal). Jfr skjuta.
SKYTIL, skytilmoro, skytta, skyttel, skytteri,
skyttla, skyttla·gädda, skyttle-gap, s. skjuta.
SKYVE (el. sköve), n. skygge, hatt- eller
mössskärm. Hatt-sköve. Allm. Skóv, n. id.; deraf
luv-skóv, n. möss-skärm. Fl. (Öb.). Jfr sköve l.
SKYVTE. s. skifta.
SKYVÄ el. sköjvä-yvar (ipf. -dä), v. n. rinna
öfver. G.
SKÅ 1 (def. -a), f. 1) kant på bräder; 2)
spricka i ändan af ett timmer. Jtl. På skå, på skrå.
"Sätta på skrå", sätta något på sned, så att det
smålutar. Vg. Fn. skái, m. skråsnitt; á ská,
på skrå; ská, f. skefhet; n. i skå el. på skå,
på skrå.
Skå-hälla f. en häll i muren inåt
rummet öfver spisen, der rökfånget börjar. Jtl.
SKÅ 2 (pl. -n), f. 1) läkten i kornladan,
ofvanför logen, der säden ligger; 2) det rummet i
ladan upp under taket, der säden ligger, "ópp
på skån". Ul.,sdm.
SKÅ 3, s. skåv.
SKÅA, v. a. o. n. 1 skåda, bese; säges då en
fästmö med sina föräldrar första gången besöka
fästemannen för att taga i närmare betraktande
det blifvande hemmet. Sk. Fsv. skoþa, skuþa,
skodha,</i> skåda; granska, besigtiga. L.L.; fn.
skođa; fht. scawôn; nht. schauen, skåda; d. d.
sko el. skoi == skåa. (Kok 1, 368).
Skå? Ordet brukas i följande i talesätt:
"han gekk i skå ätter", han gick efter fördold,
men spejande. Sdm.
Skåere el. skoere, pl. så kallas fästmön och
hennes föräldrar, då de i ofvannämnda afsigt
besöka fästemannens hem. "I da ä der
kómmed skoere ti Per Lars". S. Sk. Fht.
scauwari, m. åskådare.
SKÅDD, skådda, s. skadda.
SKÅDDA, v. a. 1 skafva, skubba. "Skådda
bórt", skafva af. Skinn-skådda sig,Û v. a. af
våda afskafva huden på någon kroppsdel. Fl.
SKÅG, s. skak 2, skåk 1.
SKA-HÄLLA, s. skå 1.
SKÅJGER, s. skåk 1.
SKÅJT, f. liten skuta. G. Jfr skota-onge.
SKÅK 1 (pl. skäker), m. vagnskakel. Hl.
(Kongsbacka), bhl.,vg.(Vadsbo),vl. Skäg (pl.
skäger), m. Hl. (Värö, Frillesås); skåg (pl.
skåjger), m. Hl. (Skällinge). Skåk (def. -ja), f.
fimmerstång, skakel. Jtl.; skäkker, f. pl.
skaklar. Nk. N. skåk (pl. skjæker).
SKÅK 2, n. lättfärdigt fruntimmer, som
springer omkring utan mål och ärende. Bl. Jfr
skåka 2.
Skåka 1, v. n. 1 sålunda springa omkring.
"ränna å skaka". Bl.
SKÅKA 2, v. n. 1 flaxa med vingarne; om
höns. Deraf skåk-höna, f. en qvinna, som i
forntiden nedgräft gods i jorden och efter döden
antagit skepnad af en stor, svart höna, hvilken
flaxar (skåkar),då man vill välta henne bort
ifrån skatten och taga hennes gods. Sm.
SKÅKKA 1, f. 1) sköte. "Bära i skåkkan".
Hs.,mp.,jtl.(Hammerdal); 2) förkläde. Hs.,ög.;
3) daggskål; Alchemilla vulgaris. Sveal.
J. Marias förklä, n. J. Marias kåpa, f. Mp.;
dragblad, n. id. Sm. (enl. Linné); dagg-kåpa, f. N.
J. Marias kjol, id. Fn. skaut, n. sköte. Jfr
skoppa.
Skåkka 2, v. n. 1 bära något i förklädet.
Ög. Skåkka ner, nedsläppa förklädet. "Skåkka
ner ferkle". Nukkö, Wormsö. .
Skåkka-full, adj. förklädet fullt. Hs.(Bj.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0642.html
