Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- S
- SKEF ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Staffans-sköje, n. id. Bl. (Bräkne h.); 3) hvarf,
omgång. Ul. Skaide, n. skof, gång. ”Äi itt
skaide”, i ett skof, på en gång. N. G.; 4)
ombyte, förändring. ”Ve nästa skee ska ja
göra dä”. Sm.; 5) skick, tillstånd; kraft. ”I
bästa skede”. Jtl.,vm.,sdm. ”Han ä i sitt
bästa skede”;, i sina bästa år. Vg. (Skarab.).
”Äi bäste skaide”, i sitt bästa skick, i sin bästa
kraft. S.G.: 6) bred ren eller väg mellan
tvenne åkrar eller tegar. Hl. (Landa, Värö);
7) åkerstycke. Hl. (Släp). Skee, m. rågång,
egosträng. ”Skeen går ned i kärret”. Sm.
Fsv. skedh, n. lopp, löpande; vädjobana. Spec.
Virg., s. 258; fn. skeiđ, a) stycke väg; b)lopp;
c) vädjobana; rymd; d) tid, den löpande tiden,
tiderymd; n. skjei.
SKEFTE, skefte-laa, s. skifta.
SKEJN, s. skin.
SKEK, skeka, skekja, skekkla, s. skakk 1.
SKEL, n. 1/8 tunna korn, = 4 kpr. Skäl, n.
id. Nb.,vb.
Skel-skatt, skels-skatt, m. l/64 mantal.
Nb.,vb.
Skels land, n. så stort jordstycke att derpå
utsås 1/8 tunna korn. Nb.,vb.
SKEL, skela, skele-dags, skelna, skelne-sten,
skels, skel-tändt, s. skila.
SKE-LAG, s. ske(d)a.
SKELA, s. skjalg.
SKEMMA, v. n. 1 gifva svagt ljus, skimra
fram; skina. Skemm, n. dunkelt sken. Hs. (Db.),
Bj.; skjim, m. id. Dl. Fn. skim, m.; isl. skima,
f. svagt och dunkelt sken, ljusglimt; fn. skimi,
m. glimt, sken; fht. scîmo, m. sken; mht. schîm,
m.; fe. scîma, m. id.; e. dial. shime, stråle;
moes. skeima, m.? lykta: φανή; fht., fe.
scîmjan, glimta, skimra; ns. schîmen; n. skimta. id.
Skimla, v. n. 1 skimra, skymta. Sm.
Skimled, adj. (om hvit häst) med isprängda
mörkare hår. S. Sk.
SKENA 1 (pl. -nor el. -ner), f. skridsko. ”Gå
på skener”. Dl. (Nås),vl.,bhl.,vg.,nk.,hl. Holl.
scheen, f. skenben; nht. schiene, f.
SKENA 2 (pl. -nor), f. trästicka, som brukas
i skälet af en väfstol, närmast på andra sidan
om slagbommen. Klämm-skena (pl. -skenor el.
skener). S. Sk. Fn. skinna, f. lamina; swz. schine,
f. "schindel, holzsplitter» (Stalder 2, 316). Jfr
skäl vänner, skäl-stikkor, spröta.
SKENA 3, v. n. 1 l) eg. (såsom i riksspr.)
skena; 2) springa fort; om menniskor. ”Hvart
ska du skena”? Sm. (Vestbo).
Sken hank (pl. -ar), m. ett järn om hjulen
att hindra farten i backar. Ul. (Rosl.).
Skene-li(d), s. sid. 401 a.
SKENA 4, v. imp, 1 värka, t. ex. i tänderna.
”Hä skenar i tännren”. Vb. (Skellefte). Jfr skein.
Skening, f. värk, t. ex. i tänderna. Vb.
(Skellefte).
SKENA, sken-gjord. s. skin.
SKEPA, skepsam, s. skapa.
SKEPLING, m. äng-kovall: Melampyrum
pratense. V. Uppl.,vm.¨ Holte mjella, f. Dls.;
ekört, f. Sk.; mjölk-vall, m. id. Mp. Jfr oragräs,
nykkelgräs.
SKERA, s. skär.
SKERVA, f. en barnsjukdom, bestående i en
ytterlig aftyning. Ög.—bl. En sjukdom, som
allmogen tror att mödarne skaffa sina barn på
flera rätt, såsom då bruden, hvilken vet sig ej
vara mö, icke betäcker hjessan i brudkronan;
då hustrun ser en död, utan att vidröra honom
m. m. Sjukdomen anses vara af 3 slag:
jord-skerva, hor-skerva och lik-skerva. N. skjerfva, f.
SKERVEL (pl. skervla, def. skervlen), m.
skärfva, stenflisa. Vb.
Skerväs (ipf. -ä), v. d. skärfva sig, lossna,
söndras i skärfvor, t. ex. vid stensprängning. Vb.
SKESM, f. 1) eg. något som är afskildt; 2) rad,
afdelning. ”Skesm i en hessja”, en jämn rad af
sädeskärvar uppefter hela hässjan. Vb. Skesmä, f.
id. Åm. ”Skesm i en väv”, ett visst antal pasmar.
Vb. Jfr gr. σχίζ-ειν, dela, afsöndra.
SKESSA, v. n. 1 1) springa efter fruntimmer,
vara lättsinnig. Ul.,sdm.,vg.,sm.; 2) flacka,
ofta resa, racka. Sveal. Skees (ipf. -ä), v. n. 1)
skalkas, gyckla; 2) vara oförskämd. Vb.
SKESSUG, adj. glest vuxen; om hästar.
Hs. (Db.).
SKETES-GEREN, sketsam,, s. skjuta.
SKETEN, skettna, s. skita.
SKEVA, skevel-skankuger, skevla, skev-rodd,
s. skajv.
SKEVLA, v. a. 1 sköfla. Vg. Fsv. sköfla.
S.F.S. 7, 219.
SKI 1 (hårdt k), f. skida. Ärt-ski, f.
ärtskida. Hs. (Db.).
SKI 2, s. skida, sky 1.
SKIDA, v. a. 1 klyfva; om ved. Hs. (Bj.),
fl. (Nl.). Fht. seidôn, åtskilja, klyfva; mht.
schîten, klyfva; skot. schid; swz. scheiten
(Stalder 2, 313); gr. σχίζειν (roten σχιδ); lt.
scindere (pf. scidi); pers. ćîden; skr. ćid, id. Ett
nära besläktat eller troligen samma ord är
ske(d)a, q. v.
<poem>
Skid, n. (stundom f.) 1) klufven ved,
vedträ. Skäid n. id. G.; 2) gärdselstång,
klufvet stycke af ett trä till gärdsle.
Vb.,vg.,ög.,sdm. m. fl.; skida, f. id. Sm.; 3) bräde; i
denna bemärkelse blott i sammans. ski(d)-bord,
ski-bol, vind·skid, Vb. Ski (hårdt k) f.
bräde ; deraf vatt ski, vinn-ski; s. här nedan. Hs.;
4) snö·skid, det skid, som nyttjas på venstra
foten och på hvilket den skidlöpande egentl.
stödjer sig; den s. k. andern, hvilken tillhörer
högra foten, tjenar till att drifva på farten
under loppet, som alltid sker med skidet;
endast utför backar hvilar skidlöparen på dem
båda. Norrl. Skeiđ, n. id. Dl. (Elfd., Våmh.);
skaiđ, f. id. Dl. (Mora). Fsv. skeþ. f.
sparre, läkte. ÖGL. SML.; fn. skiđ och skiđi, n.
skida, f. a) tunnt trästycke, ved; b) (svärd-)
skiđa (förfärdigad af tunna träribbor);
c) snöskid; n. skide, skia, f. ski, n. snöskid; skide,
f. klufven ved, vedträ; fht. sceit, discissio; e.
shide; nfris. skiith, skeid, id.; fht. sceida, f.
skida; nht. scheid, n. trästycke; lett. skaida;
lit. skeda, f. spån; gr. σχίζα, f. småklufvet
trä; σχίδη, f. klufvet trästycke; lt. scindula,
f. takbräde; skr. ćheda, m. scissio.
Haga-ski, n. gärdselstång. Vb.
Laung-skajÐ, n. det längre snöskidet. Dl.
(Elfd.). Löp-ski (löp-stji), n. Dl. (Malung):
löpare, m, id. Dl. (Lima).
SkajÐs-kringla, f. den runda skifvan vid
ändan af en skid-stav. Dl. (Elfd.).
Gjegslkringla, f. Dl. (Åsens by i Elfd.);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0613.html
