Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - RÄN ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett tågstycke uti; begagnas vid körning att
fästa tistelstången vid tist-hånken, så att
vagnen ej kan skjuta fram och slå oxarne på
benen i utförsbackar. Vm. (Fellingsbro).
Rännä-stång, f. stång, som sammanhåller
fram- och bakdelen af en arbetsvagn. Vm.
(Fellingsbro).
Stall-ränne, n. det lösa loftet af stänger
öfver en stall, der höet förvaras. Vg.,vl.
Bagga-rejar, m. pl. pungstenar hos
baggar. Bl.
Hästa·rär, n. membrum genitale equi.
G. (F.). Fn. hestređr, n. id.
Rees (ipf.-ä), v. a. fjälla (fisk). Nb.
Ressn, -a, f. 1) fiskråk, fiskfjäll; 2) afskräde
af slagtad boskap. Jtl.
Räsa ner, v. a. 1 smutsa ner med fiskråk
eller annat. Fl.(Ingo).
Räs-berg (hårdt g), n. berget, hvarest fiskråket
torkar. Fl.(Ingo).
Räs-bläkkte, f.? en af gamla kläder gjord
skrämma för foglar, som gerna infinna sig till
måltid på räsbergen. Fl.(Ingo).
Räs·träde, n. 1) bräde, hvarå fisk rensas;
2) smutsig menniska. Fl.(Ingo).
Räsog el. räsit, adj. smutsig, dålig; otäck
”Räsot fólk”, smutsigt, dåligt folk; lathundar
Fl.(Nl.). ”Kvem völar hör óp teide räsot
fyllhondan, on ’an int treenger”. Fl.(Öb.)
Jfr fin. rässy, dålig, usel.
Rätni, f. ko som snart kalfvar. Åland.
Lia·rätta, f. ett verktyg hvarmed liar
riktas eller böjas, sedan de äro satta på
skaftet. Sm.
Räta in, v. a. 1 uppställa tyre till afbränning
i tjärdal. Ög.(Ydre).
Rätens, adv. rikligt, fullkomligt, utan
jämnförelse. A. ”Jer e gótt tóbak hihtjenar?” B.
”Jo rätens”. Fl.(Öb.).
Rät-klöver, adj. som låter rätt klyfva sig;
om virke. Ul.
Rättan, f. def. högra handen. Bhl.,vg.
(Elfsb.),sk.
Rätta seg, v. r. 2 åter upprätta sig, repa
sig, taga sig. ”Då töva inna ja rätta me ätter
fróssen”. Nk. Fsv. rætta, v. a. upprätta,
uppresa.
Rättare, m. fjerdingsman. Krono-rättare,
m. 1) id. Sokne-rättare, m. id. Dls.,vg.; 2)
fångförare. Dls. Fn. rètari, m. domare och
och rättsföreståndare: fsv. rættari, m. domare.
Rätt-le(d), f. rätt ledning. ”Hava rättle
av något”. Vg.
Rätt-leds, adv. 1) riktigt, åt riktigt håll.
Kl.; 2) med solens gång. Kl.(Tjust),ög. Fsv.
ledh, f. väg; fn. rèttleidis, raktfram.
Rätt-nunnas, adv. för en stund sedan.
Vl. Jfr nunna 4.
Rätt·skiva el. rätt·skida, f. en rak
trädlist, hvarefter man kantar bräder, så att de
blifva räta, derigenom att man rifver i brädet
med en spik eller dylikt. Sm.
Rätt-sprängd, adj. rättklyfd. Sm.
Rätt stókk, m. smal stock (vanligen af 3
alnars längd), som murare bruka vid murning
för att tillse att muren blir rak. Sk.
Rätt-strajs, adv. 1) eg. rätt strax; 2) till
aftonen, i skymningen. Sk. (Villands,Albo,Frosta,Färs,Ljunits,Ing.).
Rätt-syls, adv. 1) efter solens lopp, i öster
och vester. Sm.,hl.,ög.,nk. Ordet brukas i
många landskaper, dock under något vexlande
former: rät-syls, rättsyles, Nk.; rättsöls.
Nb.,vg.; rättsöjles, rättsöjls, G.; rättsölis, rätsurs,
rätsors, Fl.(Öb.); rätt-sörs, rättsyrs, rätt-synns,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
