Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- R
- REG ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Regn-dusk, m. smått regn, ett litet hastigt
öfvergående regn. Allm.
Regn-kärt, adj. n. regnaktigt. Åland.
Regn prypp, f. spillkråka: Picus Martius.
Vb. (Ume). Jfr vot-prypp, stönu-krâk.
Regn-skórra, f. regnskur. Sk. (Bjäre h.).
Regn-syding, f. den susning i luften som
höres straxt före regn. G. Jfr siođa.
Skul-regn, n. starkt slagregn. Skul·regna,
v. imp. 1 starkt slagregna. Sm. (Vestbo). Jfr
skur, skvala.
</poem>
REIN, m. ren: Cervus Tarandus. Vb.,nb.
Fn. reinn; n. rein.
Rain-stäu, s. styva.
Ren-brems, m. renbroms: Tabanus
Tarandinus. Vb.
Ren-styngj el. nos-styng, n. Oestrus
Trompe. Vb. Snörp, n. S. Lappm.
REIP el. raip, n. rep. Vb. Rev, n. rep (blott
om bastrep). Sk. Fn., n. reip; fsv. rep; d.
reb; fht. reif.
Raip·slägar, m. repslagare. Vb.
Rep-rätt, adv. 1) snörrätt, ganska rätt;
2) ordentligt, pålitligt. "Dä går just ikke
alltid så reprätt till". Sm.
REIS (ipf. reist), v. a. uppresa. Vb. Fn.,n.
reisa. Jfr resa 2. .
REISA, f. resa. Fl. (Nl.). Fn. reisa; fsv.
resa; d. reise.
REJ, s. reda 1.
REJE, s. rär.
REJV, n. linda, ylleblöja, hvari barn lindas.
Jtl. Rev, n. id. Vb.,åm.,vl. Fn. reifr, m.
svep, barnmantel; n. reiv, m. id.
Reva, v. a. linda (barn). Jtl. m reive
el. reve; fn. reifa, svepa, insvepa.
REK, s. raik.
REKA, reka-lös, rekere, rekug, s. rinka.
REKA, s. räkå.
RE-KARL, s. reda 1.
REKSEN, f. tågor. Hamp-reksen, f.
hamptågor. Reksen-garn, n. tågegarn. Gstr. (Åsunda).
Jfr ressna, råkksen.
REKU, s. räkå.
REL, n. propr. ett karlnamn. "Anders
Relsson". Vg.
REMM 1, n. en inrättning af två spolhäckar,
nedsatta i en å mellan fördämningar och bildande
en spetsig vinkel med ungefär ett qvarters
mellanrum. Nyttjas vid laxfiske för att insläppa
laxen, som sedermera ljustras, om han ej ingår i
tenan. Kl. (Em i Stranda h.). Jfr remme.
REMM 2 (pl.-er), m. sandås (bevuxen med
barrskog). Sand·remm, Jtl. (Ragunda). Fn.
rimi, m. långsträckt jordhöjd eller backe; n. rem,
f. hög bank, jordrygg; d. d. rem, strandbrädd
vid en fjord; jordrygg (Mlb., DL., 443).
REMME 1, n. tvärträet med svinglar, det s. k.
hammeltyget. Hl. Ordets ursprungliga betydelse
har förmodligen varit: liten bjelke, stång. Jfr
fn. rim, f. liten bjelke, stång; n. rim, f. stång,
läkte, spjäle i en grind; d. d. rem el. remme,
murlejd; ns. rimm, tvärbjelke (B. W. B. 3,495);
bay. raimen. id.
Remm-stykke, n. bjelke hvarpå
panelbjelkar eller takstolen hvila med sina ändar. Ög.,
nk. Rim-stókk, m. id. Vm. (Fellingsbro).
Var-remm (def.-en), m. den smala plankan
eller det bräde, som löper utmed öfra kanten
af ryggåsstugoväggen, der taket sammanstöter
och hvilken planka sålunda danar en liten hylla,
hvarest åtskilliga småsaker läggas i förvar eller
gömmas. Hl. Var-remmar, m. pl. hyllor
under taket i stugan hvarpå mjölk m, m.
förvaras. Sk. (Bjäre h.).
REMME 2, s. rimme.
REMMEN el. rämmen, m. def. hin onde. Bhl.
(Qville, Foss m. fl.), dls. Jfr ramen.
REMPA, f. remsa, smalt stycke (t. ex. jord).
"En liten rempa jord. Han röv en rempa å töjet".
Sk. (Ox.,Ing.). Rampa, råmpa, römpa, f. id.
Sk. (Ox.,Skytts h.). Råmpa, id. Nk. Rimp, -a,
f. afrifvet eller afslitet stycke (af ett kläde, tyg);
remsa. Vb. (Nordmaling). Af sv. rem, m. lorum.
Rempling, m. smalt stycke jord.
Åker-rempling, m. Hl. (Ljungby). D. d. rimling.
REMS (ipf.-ä), v. a. rifva, klippa i remser. Vb.
RENSKT HÖR·FRÖ, n. ufländskt linfrö. Hl.
Rhenskt?
RENA, ren-gjeraning, ren·häklad, rening,
rensning, rent, s. rain 2.
RENA-STEN, ren·konungjen, s. rain 1.
REN-BREMS, ren·styngj, s. rein.
REN·FANA, f. 1) (i riksspr.) Tanacetum
vulgare. Tysk renfana, id. Sdm.; 2) Achillæa
millefolium. N. Kl.,ög.
RENGA el. ränga, f. 1) smal remsa, smalt
stycke. Kl. (Tjust), nk.; 2) lång smal väg eller
åkerbit. Kl, (Tjust).
RENN-DA(G)S, i renn·das adv. häromdagen,
för några dagar sedan. "I da ha vi frädar, men
dä va i renndas". Norra Vm.
RENSJA, v. n. 1 gnägga; om hingstar. Ul.
Jfr vrena.
REPA 1 (ipf. o. sup repa), v. a. rifva, rifva
sönder. "Hak póikan ha vari om natten å täi
bórt stegan från lóft-svalan, å tå Maja Lis sku
hópp ner, så fass(t)na hon mä kläden å repa all
såndr se". Fl. (Öb.). Jfr ripa 1.
Repa 2, f. ett slags häckla, hvarmed man
skiljer linknopp från stjelkarne. To repa, f.
Svea, Götal. Ns. repe, f. id. (B. W, B. 3, 482).
Reppling, m. afskuret styeke( kött, ost o.
d.). "Han skar av en reppling å gav
honom". Sm.
REPA 3, v. n. 1 rapa. Rep’, id. Fl. (Öb.).
Räpa, Sm.,vg.,vb.; reva, Sk.; reffla, Ög., G.
(F.); röpa, Vg.; räffla, räva, Kl.; rèpsta, G.;
ripå, Dl.; raffta, rapta, id. Nk. Fsv. rapa.
S.S. 1, 129; fn. repta, ropa; d. råbe; d. d.
ræppe; fht. rofazian, id.
Refft, n. refftning, f. rapning. Ög.
REPP el. räpp, m. i) en viss tid, stund. "En
repp va väret godt, men se’n ble dä spjelsamt.
Han va hos mej en räpp. Dä ä en kall räpp
mellan jyl å froedan". Hl.,bhl.,vl. Rämp, m.
id. Ög. Räpp, n. skof. "I första rappet". Sm.;
2) tiderymd af tre månader; ett fjerdedels år.
Han ä två, tre räppar gammal". Om barn;
räknas vanligen till tre, sedan heter det år; dock
säger man: "pojken ä fem räppar", d. ä. 1¼ år
gammal. Kl.,sm.,bhl,,vg.,vl. Trettinge, m. id.
(eg. tretton veckor). Ög.,sm.,hl.,öl.; 3) termin,
Bhl. Rämp, m. id. Ög. N. repp, n. kort
sjukdom, paroxysm.
Reppa·dag, m. juldagen, vårfrudagen,
midsommarsdagen eller michaelidagen. Om
hafvande qvinnor komma till kyrkan någon
reppa-dag, tros deras barn få fallandesot. Sm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0559.html
