Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N
- NÅS ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nâwe, f. fartyg; gr. ναῦς, pol. nava, id.; georg.
navi, båt, fartyg; arm. nav, no; skr. nâu, f.;
hindost nâu, id.
NÅ-SÅ-NÄR (af något så när), adv.
någorlunda. Vm. Nåsenär, id. Sm.
NÅSÅR, m. smuts, orenlighet (i ansigtet och
på händerna). Jtl.,mp. Jfr saur.
Nåsår-kjorol, n. tvättskål, en mindre bunke
att tvätta ansigte och händer uti.
Nåsår-kópp, m. tvättskål. Jtl.
NÅT, n. 1) såt, fogning, öppning mellan
stockarne i väggen af ett båthus, mellan plankor och
bräder, som sammanfogas. Vb.,fl. (Qv.), sdm.,
ög.; 2) kant på ett hyfladt bräde. G. (F.).
NÅTS-FOR, nåt-skjåna, nät-skråma, nåt·val,
nåtvar, s. nat 1.
NÄ, s. ned.
NÄBB, m. (såsom i riksspr.) fogelnäbb: rostrum.
Upp i näbb, hafvande i sista tiden. G. Fn.
nebbi, m. näbb.
Näbba 1, f. pratsam och näsvis flicka. Allm.
Kniwer·näbba, f. id. S. Sk.
Näbba 2, v. n. 1 vara näsvis. Sm.
Näbba 3, v. a. 1 afskära spetsarne (på
bönor). ”Näbba bönor”. Götal.
Näbba 4, (pl. näbbor), f. köpa näbbor, en
barnalek. S. Sk.
Näbbas, v. d. 1 1) gnabbas, träta smått.
Allm. Näbblas, knäbblas, id. Sm.; 2) våga
sig att göra något. ”Däu näbbas inte ga
däit”, du vågar dig inte gå dit. N. G.
Näbbe-stämma, näbb-stämma, f. 1)
sqvallrande samqväm; 2) träta. Ög.,vg.,sm.
Näbbe-tyke, n. näsvis eller högfärdig
menniska. Ög. Jfr tyke.
Näbbor, f. pl. de vid malning till gryn
afhuggna kornändarne. Bl.
Näbbut, adj. 1) som har stor näbb; 2)
näsvis, fallen för gräl, näbbig. Vm. Näbbug,
id. G.,sdm.,vm. Näbbet, högfärdig. Ög.;
deraf näbb-gädda, f. näbbig flicka, qvinna.
Allm. D. d. (Slesvik) næbbed, näsvis.
Näppse, n. näbbigt, snäsigt fruntimmer.
G. (F.).
Skate-näbb, m. Erodium cicutarium. Sm.
(Femsjö).
NÄDGE, nägde, f. örtslägtet Stellaria. Norrl.
Nate, m. id. Ul.
NÄELSE, n. bält-ros: zona; en barnsjukdom.
Vg.
NÄFFER eller näffel, -n, m. id. Kl.
Sjukdomen anses i Halland botas om en person af
olika kön med den sjuke sticker hål på lägeƒingern
och med blodet bestryker blemmorna, eller om
densamme vid den sjukes norra stugevägg
plockar nio näslor oeh trenne gånger med tre
näslestjelkar i munnen blåser på den sjuke. Äfven
blod af en enletad tupp eller katt, användt som
salva, eller mjölk af en enletad ko, såsom dryck,
förmenas åstadkomma bot, om det i sjukdomens
början användes.
NÄFFS-LEJN, (n. n䃃s-leje), adj. ohygglig.
N䃃s, adv. ohyggligt. Jtl.
NÄGG, näggur, s. nagga.
NÄGGA (pr. nägg, pl. näggum, ipf. nagg eller
någg, pl. nuggum, sup. nuggjiđ), v. a. stånga.
Ö. Dl. Jfr fn. hnäggra (sv. böjn.), v. a. slå.
NÄJL, s. nagel 2.
NÄJSA 1, v. a. 2 snäsa, håna, förebrå, tillvita
någon något nesligt, t. ex. ett brott. Hl.
(Skällinge). Fn. hneisa. v. a. vanära; n. neisa; d.
d. nese.
NÄJSA 2, s. nasä.
NÄJÄ, num. card. nio. G.
NÄKÄN, adj. naken. Sm. Nögjen, nyen, id.
Sk. Fsv. nakin; fn. nakinn, naktr, nöktr; fht!
nachot; ffris. naken; nht. nackt; fe. naced, nacud;
e. naked; d. nøgen; pol, nagi; böhm. naky;
moes. naqvaþs.
NÄKKEN, näkktuppor, näkkug, s. nikk 3.
NÄKTA, s. nejta.
NÄLIKA, f. 1) neglika. Sk. Nällk (def. -i,
pl. nällkar), f. id. N. G.; 2) liten nagel, nubb
(till möbeltyg). Sk. (N. Åsbo, Ox.). Nht. nelke,
f. neglika.
Nällike-krud, ett slags ört: Phlox. Sk.
(Ox.). S. krut.
Ängs-nellika, f. Dianthus deltoides. Sm.
NÄMA, nämd, nämn, s. nimma.
NÄMER (superl. nämste el. nämerte), adj.
kompar. närmare. Sk. Nämmer el. nämber (superl.
nämmest el. nämst), Dl.; nämmer, Kl.; nämre
(superl. nämst), Hl.; nämmer (sup. nämste).
Vb.; nämber (sup. nämst), id. Fl.(Öb.); nemare,
adj. och adv. närmare; venster, venstra; om
förspänd häst; nämre, venstra hästen (emedan han
är närmast körsvennen, som går på venstra sidan),
G.; nämmer, adj. venster )( ƒjärmer. Bl.,sk.
(Ö. Göinge). Fsv. næmare, næmber, adj. kompar.
S.S. 1, 45, 89, 128. Jfr Rdq. 2, 443-444.
NÄMND-KALL, s. nimma.
NÄNNAS, v. d. 2 1) vara dristig, djerf, oblyg.
Hs. (Norrala, enl. Ihre). Nännäs el. nennäs
(ipf. ä), våga. Vb. (Föråldr. enl, J. A. Linder,
som i förra århundradet hört ordet brukas i denna
betydelse; 2) vara snål, spara för mycket. Vb.,
bl.; 3) (i riksspr.) hafva hjerta till något, kunna
förmå sig till. Fht. nendjan, våga (Graff 2, 1092);
mht. genenden; moes. ana·nanþjan, id.; fn. nenna,
vinnlägga sig om, få sig till, gitta; d. nænne.
<poem>
Nänne (el. nännö), n. 1) djerfhet,
dristighet, tilltagsenhet, godt mod. ”Ha godt nänne”,
väl kunna taga sig fram i sällskap. Hs. (Db.,
Ljusdal); 2) snålhet. ”Lappan a godt nännö
att tigga hvad sóm helst”, Lappfolket är nog
snålt o. s. v. Hs. (Db.,Bj,). Fsv. nænna,
f; djerfhet, rådighet. Kg. St., s. 205. ”Nænna
ær half giærning”; l. c, s. 205. ”Thet ær
gammalt ordquæde: giærnt fylge lykka godre
nænne»; 1. c, s. 196: ”viter forsea ok god
nænna”; d. nænne, subst, den sinnestämnmg, då
man nänns göra något, beqvämer sig till
något; fht. nendigi, f. djerfhet; fn. nenning, f.
driftighet, företagsamhet.
Nännel, adj. sparsam. ”Han ä så nännel
om sitt”. Sk. (Ox.). D. nænsom, adj.
sparsam, skonsam; nænning el. nænding, m.
gnidare (föråldr.); nænsomhed, f. sparsamhet; d.
d. (Bornh.) nænnen, girig (Adler 51); fn.
nenninn, oförtruten, flitig, sträfsam.
Nännele, adv. begärligt. ”Se nännele”, se
begärligt på någon för att få något. Hs.
Nännog, adj. djerf, dristig. Hs. (Norrala,
enl. Ihre, D. L. s. 119). Fsv. nænnoger, djerf,
driftig. Kg. St. s. 196, 205; mholl. geninde,
id.; d. d. nendet, näsvis, alltför fri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0506.html
