Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N
- NA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Mina egor nåkas inte dina. Vi nåkas alldrig
mera”. Ul. (Rosl.), vm.,sdm.,ög.,sm.,hl.,fl,
(Nl.). Nåkäs (ipf. ä), nå, närmas, träffas,
hinna. ”Nåkäs du yksa, så sänn mäg ’a”. ”Ji
nåkäs int fensträ”, jag når ej upp till fönstret.
”Ve nåkäs no hvorader”, vi träffas väl.
”Tornä dänna jär sä högt att hä nåkäs skynom”,
det der tornet är så högt att det räcker upp
till skyn. Vb. Nåkkas, id. ”Träden nåkkas
ful aldr åt himelen. No ska ’et tanas, inan
´et nåkkas”. Fl. (Öb.). Nakäs, id. Vb.
(Nysätra). Fsv. naka. v. n. nalkas. Alex. M. v.
3561; nfris. nake, näke (Outz. 221); skr. naksh,
få, erhålla; beng. nakj, närma sig; hebr. ###,
nága, nå, vidröra, fatta uti; sträcka sig, räcka.
NA 2, adv. något. ”Na sa när”, något så
nära. ”Na sta när”, nästan intill. ”Na å na”, (eg.
något och något), någorlunda. A. ”Horä levas
ji”? huru lefver ni? B. ”Na å na”. Vb. ”Na lite”,
något litet. Fl. (Öb., Ål.). Nalta, naltä, id. ”Ge
mä naltä pela grut gódta”! ge mig en smula
namnam! Vb. Nålte, id. ”Ja ha varit der nålte
länge”. Vm. Fsv. nakot, något (neutr. pron.
nakvar el. nakar, någon). L.L; fn. nakkvat.
Navon-dail, m. hvarjehanda saker och
ting. Vb.
Na-vo(r)hdt, adv. åtskilligt, hvarjehanda. Vb.
NA 3, pron. pers. henne. Ge’na dä”! gif
henne det! Allm.
NA 4, en partikel som tillägges adverbier.
Fn. na, id.; t. ex. hérna, här, þarna, der.
NABB (pl.-ar). m. 1) kort pinne att insätta
uti ett borradt hål. Ög.; 2) den i löten af hjulet
sittande ändan af eken. Sm. N. nabb, pinne.
NABB el. nabbe (pl. nabbar), m. 1) hufvud.
Nk. (sällan brukl.) 2) udde, landtunga. Vb.—sk.
Snabb, m. id. G. Deraf Elfsnabben; 3) i
allmänhet: spets, upphöjning. Hs. ”Slå å den däre
nabben på stenen mä knostre”! Nk.; 4)
skogsdunge, som midt i en stor skog växer högre och
höjer sig öfver den öfriga skogen. Skogs-nabbe.
Kl.,sm.; 5) framskjutande spets af en äng.
Ängs näbb. Gstr. (Årsunda). E. nab, hufvud;
e. dial. nab, spetsen af ett berg eller klippa.
NABBÄS, v. d. 1 gnabbas. G.,sdm.
NäDA, v. a. 1 1) gnaga; förminska (sin
nästas gods), snatta, göra intrång på grannen; 2)
om djur då de trängas om bete eller foder. Sk.
(Ox.,Harj.). Jfr fn. naga, gnaga.
Naded, adj. snattig. Sk. (Ox.).
NADD) 1, m. ringlad sjel: Phoca annellata. Vb.
NADD) 2, m. i sammans, id-nadd, m. liten
smal id. Fl. (Sjundeå i Nl.), Jfr fn. naddr,
m. pil, spets, tagg.
NADDAN. pl. def. fingrarne. ”He va lagomt
he ’an fe óp naddan”. Fl. (Öb.).
NADDAR, m. pl. trenne dagar före och efter
den förste maj såväl efter gamla som nya stilen.
De förra kallas nya, de senare gamla naddarne
och utmärka sig genom den kallare väderlek,
som de alltid medföra. Sk.,hl.,bl.
Nadda, v. n. 1 vara torrkallt. ”Så ha vi
gamle Valbór-nadd, så ha vi nye Valbór-nadd, å
så naddar dä hela året”. Sk. (N. Åsbo).
NADELIT, adv. enfaldigt, gudsnådligt. G.
NADOG, adj. arbetsam. Bhl. (Elfd.).
NADRE, s. nat.
NADÄ-GÖJDING, m. mager kalf o. d. (som
liksom gödes på nåd). G.
NAFFA, nafs,naffsa, s. nappa.
NAGEL 1 (pl. naglar) m. 1) eq. spik. ”Han
ä så moe fatti att han ej har en nagel i huset”.
Sm. Negäl m. nitnagel. Vb.; 2) regel,
tränyckel i ett ladugårdshus. Uttalas äfven navel,
nauel, nail. Sm. Fsv. nagel, nagle, m. nagel:
clavus; fn. nagli; d. nagle; nfris. näjel, id.; fht.,
fsax. nagal, unguis; clavus; holl., ns. nagel; fe.
nägel; e. nail, id.; alla m.: lett. nagla, clavus;
lit. negelys, m. tränagel; fin. naula, järn- eller
tränagel; lapp. naule, pinne, nägle ; esthn. naggel,
nagla, id. Det är troligt att nagel, clavus,
ursprungligen är samma ord som nagel, unguis,
hvaraf det förmodligen är härledt. Fn. naga; fht.
nagan, v. a. gnaga, bita, är sannolikt roten. Jfr
Grimm, gr. 3, 11.
Nagäl-hóvvu el. negäl·hóvvu, n. hufvudet
på en nitnagel. Vb.
Nagäl-to, m. formen hvari sådana hufvud
slås. Vb.
Naila el. naula, v. a. 1 fästa med nagel,
fastnagla, nita. Sm. Nägäl el. negäl (ipf.
näglä el. neglä), id. Vb. Fsv. negla, nægla,
fastnagla, fastspika. S.S. 3, 69; fn. negla,
nagla (Gulaþingslog Magn. lagab. Havniæ 1817,
p. 346); n. negla; fe. nægljan; e. nail; n.
negla; d. nagle; fht. nageljan; nht, nageln; holl.
nagelen; moes. ga-nagiljan; fin. naulaan; lapp.
naulet; lett. naglôt.
Negling, m. nitnagel. Vb. Fn. negling, f.
sammannagling.
Nögäl, f. 1) tapp, svicka i en drickestunna.
Vb.,jtl.,åm. Nögla, f. tapp i ett kar. Åm.
Nyvla. f. id. Ul. Nävla, f. mindre tunntapp.
Bhl. (Elfs.).; 2) tapp i hålet på botten af
bakstammen uti en båt, hvarigenom vattnet
aftappas, när båten sättes på land. Nogli, m. id.
Vb. Nögla, f. Åm.; näulo, f. Fl. (Qv.);
nogla, f. id. G. (F.). Fn. negla. f.; n.
nygla, f. id.
Nögäl (ipf. nöglä), v. a. insätta tappen
(nögäln) i hålet på en båt. Vb.
NAGEL 2 (pl. naglar), 1) (såsom i riksspr.)
nagel: unguis. Näjl, Sk; nagjel, nauel, nögel
(pl. nägler), m. Göta rike. På sina ställen i Sm.
anses det ännu såsom något angeläget, dels att
icke afskära sina naglar någon torsdag,
synnerligen torsdagsafton, dels att genast uppbränna de
afskurna nagelbitarna. Enligt Eddan var
nagelfari gjordt af naglar; på detta fartyg öfverfördes
de döda och Rimthussarna skulle på detsamma
komma till den sista striden; 2) blindhinna i
ögat på hästar. Riksspr. Najel. Ög. Om en
oförståndig eller icke granntyckt menniska säges
att hon har fått nageln på ögat. Sm. Fsv.
naghl, nagel. Gregor., s. 277; fn. nagl (pl. nögl);
n. nagel; d. negl; nfris. najel; ns. nägel; lit.
nagas, id.
Nagel-furi, adj. noga undersökt. Vb.
Nagel gard, m. nagelrot. Dl. (Elfd.).
Nagel-kall, m. köld i fingerspetsarne
under nageln. Kl.
Nagel-ny, adj. splitterny. Hs.
Nagel-spräng n. nagelsprång. Sk.,hl.
NAGEN, nagerlónnom, nagerst, nagerstans, s.
nåken.
NAGGA, v. a. 1) gnaga, afgnaga, afbita t. ex.
sädesax; 2) röra vid. Svea-, Götal.; 3) skada,
förfördela, gå illa åt någon. Sk.,sm.; 4) lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0489.html
