Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - LIB ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett lötene". Vl. Löta el. löda (pl. löter, löder),
f. "Ja ska ud å köra en löta. Hanen har galt
tre löder". Hl. (Breared, Hasslöf); 2) del,
stycke af något (t. ex. af en väg, skog, åker eller
hjul). Löit, löjt, väga-löjt, n. väg, stycke.
Hjul-löjt, n. ett stycke af en hjulring;
skogs-löit, n. liten skogsdel, liten skogstrakt. Vb. Fn.
leyti, n. a) del, hvad som tillkominor en; b)
tid; (jfr Fritzner, ordb., s. 274); n. leite.
Löjtom el. löitom, adv. 1) på en del ställen,
på somliga ställen, delvis, styckevis, här och
der. "Löjtom var vägjen slät, löjtom kniksu",
på ena stället var vägen slät (jämn), på det
andra backig. Vb. (Burträsk, Löfånger, Nysätra).
I södra Vesterbotten säges lötom, adv. id.
"Lötom jär ä bra å lötom jär ä skrabbit höj på
lägda". I samma betydelse brukas der
fläkkom—fläkkom; 2) stundom, tidtals. "Löjtom var ji
frisk, löjtom sjuk". Vb.
Lötes-god, adj. till lynnet ombytlig. Vl.
Mar-undas-löte, n. tiden mellan klockan
11 och 12 på dagen, då hästarne på
sommarbete samla sig i klunga samt då stå och hvila
eller sofva. Vl. Af und el. undarn, m. middag,
löte, stund. Mar-undas-löte betyder derföre
egentligen: häst-middags-stund. Jfr undar.
Ópp-löt, m. öfversta delen eller lifstycket på
bondqvinnornas lintyg, som vanligen är af
finare lärft. Sk., hl., bl. ópplöd, óppled )( närdel,
Sk.; upp-lot )( nar-dail, Vg. (Mark); ópplótt )(
närdel, Vl.; ópplä, id. G. Fn. ópphlutr, m.
lifstycke; n. upplut; d. d. opled, oplod.
Ökte-löte, n. arbetstid på dagen. Vl. Jfr
ökt.
And-lid, f. småningom utför sluttande backe.
Kl. Ann-li, f. Vg., ög., sm., g., hl., bl. Jfr and 1.
And-lidt, adj. sluttande, ojämn; som bär
uppför; om mark. "Andlidt mark. Kl.
Bak-li(d), f. norra sidan af ett högland. Vb.
N. bakli(d).
Drag-lid, f. backe, som bär uppför; der
hästarne måste draga lasset. Kl.
Hälle-li, f. eg. sluttande backe; stället på
himmelen, då solen börjar lnta till sin nedgång.
"Sola ä på hälle-lia". Vg. (Vadsbo).
Skene-li, f. 1) brant backe, hvaråt hästarne
snart kunna skena. Vg., sm.: 2) stället på
himmelen, då solen börjar luta till sin nedgång.
"Sola ä på skene-lia", solen går snart ner. Sm.
Å-lian, f. def. sluttningen mot å; åkant. Kl.
Fsv. a liþer, f. pl. bergsluttningar mot å. HL.
Lidå-kuppä, lidu-kuppä, m. sido-väska; en
väska hvari vallhjon förvara sleke för boskap,
sysaker o. d. Dl. (Mora). Lidu~kupp, m. id. Dl.
(Elfd., Våmh.). Väskan, som hänger vid ett band,
hvilket går omkring halsen, är ofta rätt
prydlig och begagnas äfven vid andra tillfällen.
Gång-led, n. liten grind för gående
personer. Vb.
Ledde, m. liten grind, t. ex. en
trädgårdslucka. Sk. (Ox., Harj.). Lede el. lee n. id. Kl.,
sm., bl.
Le-hål, le-hull, n. öppning på en
gärdesgård, hvarigenom man kan kora, men hvarvid
led el. grind saknas. S. Sk.
Le-krångla, f. stolpe med inborrade pinnar,
på hvilka ledskyttlar läggas. Ög.
Le-stabbe, m. grindstolpe. Sk. (Bjare).
Le-stólpe, m. grindstolpe. Allm. Fsv.
lip-stolpi. ÖGL.
LiÐ-skjyssl’, -n (pl. -är), m. skyttlar,
skottstänger att skjuta in i grindstolpcn af en
skyttlagrind. Dl. (Elfd.). Le-skyttel, m. id. Ög.
Li-māru (— — ⌣) (pl. -är), f. grindstolpe,
stolpe till en skyttlagrind. Dl. (Mora, Elfd.).
Fn. mari, m. påle, uppståndare, stöd.
Liss-mid, n. led utan ledstakar, med tvenne
störpar i stället och jemväl ett tredje midtpå.
S. G.
Liss-meli el. lids-meli, n. l) en öppning af
obestämd vidd i en gärdesgård (ej just för ett led),
eller mellan träden i en skog, särdeles om
dermed lemnas en lång utsigt; 2) märke på skogen
då man är ute och fiskar. G. (F.). Af fn.
mela, mäta, måla. Fsv. liþsmeli, n. vidden af
ett led eller grind. GL.
Lyft-led, n. gärdesgårdsled, så gjordt att ett
störpar står fast i marken, men det andra är
inborradt uti en flyttbar kloss, hvarigenom det
hela kan lyftas å sido såsom en grind. Ög.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
