Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- K
- KRA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det frambringar de förata osammanhängande
kristallerna. Ränna (ipf. rännde), v. a. "Sjön ränner",
innesluter begreppet af fortsatt kravning till
dess krystall slutit sig till krystall och deraf
uppstått den fasta yta, som kallas gling-is, glans-is,
ha-l-is. "Sjön rännde i går". Vl. N. krava,
krapa, v. n. isas, beläggas med en tunn is-skorpa.
Jfr krapp 1, krappa.
Krav, n. ismörja, när vattnet stelnar tillhopa
och ännu ej hunnit till fast is. Vm. (Herv., Id.).
Krav-is, m. 1) is, som hårdnat tillsamman
af sådant krav; sammanhopad is i en å, som
hindrar vattnets lopp; is, hvilken laggt sig
under annan is till hinder för vattnets lopp. Vl.,
dls., vg., ög., vm.; 2) skrofis, skroflig is. Sm.
(Östbo). N. krave, m., krav, n. tunn is-skorpa
på vattnet; d. d. krav, kravl, små-is, som
sätter sig vid tångarter på hafsbottnen, innan
hafvets yta tillfryser; jfr fn. krapi, m. snöslask.
Kravla, v. n. 1 rossla, hosta öfta och smått
besvärad af slem. "Dä kravlar i bröstet". Vm.
KRAVA 2, v. n. 1 jäsa; om jord vid vårtiden.
"Jola dogor inte te råg, för ho kravär". Krava
seg, v. r. 1 id. "Jola kravar seg". Nk.
Krav-jol, f. jäs-jord. Nk.
Kravla, v. n. 1 sjuda, porla. "Äd kravlär
i grytun". Dl. (Elfd.).
KRAVA 3, v. a. 1 grofskäkta (lin) )( klöfta,
v. a. finskäkta (lin). Det förra verkställes af
karlar, det senare af fruntimmer. Hl. (Harplinge).
Jfr fht. krawjan, kramên, v. a. carpere.
KRAVA SEJ FRAM, v. n. 1 med svårighet taga
sig fram. "Han kravar se fram". Sm. (Östbo).
Jfr krafsa.
KRAVE, krave-klud, s. krage.
KRAVIL, m. dålig, eländig häst. Vm. (Herv.,
Id.).
KRAVLA 1 s. krava 1 & 2.
KRAVLA 2, s. krilla.
KREBS, kräbs, kräfs, krabbs, krövs, m.
kräfta: Astacus fluviatilis. Sk. Fht. chrëpazo, m. (Graff
4, 588); mht. krëbez el. krëbeze, m. (Ben. 1, 877);
nht. krebs, m. id. Jfr gr. ϰάραβος, m.
hafskrabba. S. krabba 2.
Kräfsa el. kreusa, v. n. 1 fånga kräftor.
Sk. D. krebse; mht. krebezen (Ben. 1, 878);
bay. krebssen, id. (Schmeller 2, 378).
KREDA, kreden, s. kreta 2.
KREDDA, v. a. 1 kristna, döpa till kristen tro.
Kl, (skogstrakten, enl. G. V. S.). Af lt. Credo
(jag tror), såsom den apostoliska trosbekännelsen
kallas; isl. kredda, f. religiös tro.
KREGA, s. krik.
KREKA, s. kräka.
KREKJE, s. krake 1.
KREKTA, krekte, s. krik.
KREL, krelug, s. krilla.
KREMMEL, s. krima.
KREOPA, s. kriopa.
KREPSK, s. kripinsk.
KRETA 1, v. n. 1 1) tälja, skära i trä; mest
om barn eller fuskare. "Han kretar på
yks-skaftet. Grannen kretar me att göra en vagn. Kreta
te nået". "Kreta me nået", göra något illa och
oskickligt. Sdm., nk., sm., kl., bl. Kreta, kröta, v.
n. tälja eller skära i trä, såsom barn bruka. Ög.
Kråta, v. n. a) tälja med knif hvarjehanda, som
fordrar tid och tålamod. Vb., hj., jtl., sdm., nk., kl.;
b) göra sådant oskickligt. Vb., ög., bl. "Pojken
kråtar på en pinne, kan ej tälja redigt". Sm.; c)
skrifva illa (af okunnighet). "Kråtar å skriver".
Ög., bl.; 2) kreta ner, v. a. nedskräpa med
spånor under täljning. "Han kretar på träbiten tills
han kretat ner både bord å bänkar". Nk., sm., bl.
Fn. krota, v. a. utskära, gravera; krátan, n.
utskuret arbete; n. krote, krite, v. a. utskära med
åtskilliga figurer.
Kredare, m. sämre snickare. Bl. (Gemsh.).
Kråt, n. smått och illa verkstäldt arbete. Ög.
Kråta (pl -tor), f. 1) det som blifvit aftäljdt.
"Kreta e lita kråta åt mej!" Nk.;
2) grand, något litet. Bhl.
KRETA 2, v. n. 1 1) reta, förtreta. Kreda, id.
Hl.; 2) käbbla, småträta, ofta göra anmärkningar.
Vm., ög., sm. Krota, v. n. 1 knota, tadla. Vg.
Fn. kritr, m. oenighet, tvist; krita, v. n. knota,
mumla; ns. kreet, kif, häftig ordvexling; kriddeln,
kreeteln, v. n. tvista, gräla (B. W. B. 2, 863,
864); schwab. kretten, id. (Schmid, 327); holl.
kreten, reta. Jfr skr. ćrit, offendere, lædere.
S. kri.
Kreden, adj. krånglig, envis. Hl. Kretig,
adj. 1) grälaktig, envis, krånglig, Sdm., bl.
Kretug. Vm.; 2) småaktigt snål. Sm. Krettli(g),
adj. ondsinnt. Ög. D. d. kreden, kredden,
kridden, egensinnig, stridig, hårdnackad; ns.
kriddelig, trätlysten, kittslig; kriddsk, förtrellig (B.
W. B. 2, 869, 870); schwab. krittig, krittlig,
trätlystcn (Schmid, 327).
Kreta, f. gnatig qvinna, som jämnt
småträter. Sm.
Krete-bagge (pl. gar), m. krånglig och
envis menniska. Bl.
Kreter, m. gnatig karl, som alltid gör
anmärkningar. Sm. Schwab. krittler, m. trätlysten
menniska (Schmid, 327).
Krete-tyg, n. vanskliga, besvärliga och
svaga ting; små barn, ungar o. d. Sm.
Kretla, v. n. 1 tvista, smågräla. Bl.
Krettla, v. a. klandra, tadla, anmärka. Ög.
Kretta, v. n. 1 knysta. "Kretter du, så får
du en óppsittare»." Sm.
Krettel, m. ogin, motstridig menniska, som
ständigt klandrar. Sm., ög.
Kruttelakti(g) l adj. krånglig, trätsam.
Sm., vg.
Kruttla, v. n. 1 knorra. Vg.
KKETTA (pr. kretter, ipf. krätte, p.p. kråtten),
v. n. spira, skjuta rötter. "Kornet ä kråttet i
agern". Hl. (Morap).
KRETTEL (pl. -tlar), m. uppsvälld körtel. Ög.,
sm., bl. Krittet, kretel, m. id. Sm., ög.
KREVU el. krävå (pl. -vur), f. öfre delen af
eller Öfverbygguaden Öfver en förstuguqvist. Dl.
(Mora, Våmh., Orsa, Skattuugby).
Krevu-stukk el. krevu-stop, m. stolpe, som
uppbär förstuguqvisten. Dl. (Våmh., Mora).
KREVEL, s. kräla.
KRI (kridde, kritt), v. n. tvista, disputera.
"Han krir mä me om dä". Sm. Jfr fn. krita, v.
n. knota, mumla, brumma; ns. kriten, v. n. "ein
zankendes geschrey erheben, schrien wie die
eigensinnigen oder zankendcu kinder; kriddeln,
v. n. tvista, gräla (B. W. B. 2, 869); lapp.
krittjet, v. n. id. Hörer ordet till roten skr. ćrit,
offendere, lædere, vexare? S. kreta 2.
Kri, m. träta, ovänskap. Hj., sm., öl. Kret,
id. Sdm. Fn. kritr, m. oenighet, tvist; mht.
krit, m. buller, strid, tvist (Ben. 1, 884); ns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0381.html
