Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - GLA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bomålet, är af mig ej hördt. 2) spjäll, lock.
”Lägga gläfse på stryte”, lägga locket på
skorstenen, Vl. (enl. Ihre, DL. s. 57). Ordet är af mig
ej hördt. N. glefs el. glefsa, f, sax hvari djur
fångas; räfsax. Jfr gläfsa.
GLÄFSA, v. n. 1 1) skälla; om små hundar.
Riksspr.; 2) tala obetänksamt, vara näsvis och
ovettig. Allm. Fn. glepsa, dentibus arripere; n.
glefsa, glepsa. Jfr glaffsa, gliopa.
Gläfs 1, m. munn: föraktligt. Ög. Gläfsa,
f. id. Fl.
Gläfs 2, n. 1) öppnande af munnen, försök
att bita; om hundar. Glaffs, n. Nk.; 2)
bitande, nappande med munnen. ”I ett gläfs”, i ett
bitande, i en munsbit. Sm. Glaffs. Nk.
Gläfsa (pl. gläfse, def. gläfsan), f. den stång
på väfstolen, mot hvilken bommens kuggar
häfta, och som tryckes opp, när väfven skrufvas
opp på brusen. Hs. (Db.).
Gläffser, glaffser, m. ovettig menniska. Sm.
(Östbo).
Gläffs-namn, n. öknamn. Vm.
An(d)glättig, adj. öppen för vinden. Bhl.
Jfr and, part. insep.
Glänt, m. 1) skymt. ”Ja så en glänt å’en”.
Sk.,bl.; 2) liten öppning. Glätt, m. id. ”Han
gjorde en glänt (el. glätt) på dörra”. Vl.,mp.
Deraf å glänt, något öppen; om dörrar. ”Döra
står å glänt”. Sm. I glänt, id. ”Dören står i
glänt”. Sdm. På glint, Ul.; på glött, Vg.; på
glätt, Vl.; på glint, glött, glytt, Sm.; <i>på kläm,
på klämt,<i> id. Sk. (Ox.). I riksspr. säges: på
glänt.
Glänta (ipf. glannt el. glännte, sup. glännt),
v. n. o. a. 1) lysa, framskymta. Mp.; 2) ljusna
på himmelen. Fl. (Ingo); 3) tändas ånyo; om
eld, som slocknat. Fl. (Ingo). Gländ, id. ”He
gländer ópp”. Fl. (Öb.); 4) något litet öppna,
halföppna, vara något litet öppet. ”Glänta på
dörren”. Nästan allm. Glätta, id. Vl.,nk.,sm.
Anm. Glänta böjes i Sthm oftast efter l:a konj.,
i landsorten merendels efter den andra; ipf,
glannt el. glännte, sup. glännt brukas i Ög.
GLänta, f. 1) ljus strimma eller rand
mellan molnen. Sdm.,fl. (Ingo); 2) liten öppning
vid en något öppnad dorr; 3) väggspringa. Sdm.
Glätta, 1) v. n. 1 a) lysa; b) börja synas
på afstånd. Mp.; 2) v. imp. klarna; om vädret,
då skyarne skilja sig åt och klara fläckar eller
öppningar visa sig mellan dem. ”Dä glätter
på”. Nk. Jfr n. glette, glytt, glott, en klar
fläck mellan skyarne.
Glänn-not, f. fiskredskap till att fiska
gäddor på glännor 1) Ög.
Glopa, f. ovettig, oförskämd qvinsperson.
Sm.
Glophund, m. ohyfsad, plump karl. Ög.
(Ydre).
Glopmund el. gloppmunn, m. 1) en som
talar plumpt; 2) en som ej kan tiga. Sm.
Glup-oLig, adj. stortalig. Vl.
Glåper, m. glop; dåraktig, oförskämd
(vanligen ung) menniska. Sm. Fn. glópr, m. narr,
dåraktig menniska.
Glåphuggare, m. oförskämd, tilltagsen
person. Sdm.
Glåpig, adj. tafatt. Sdm.
Glåp-oL, n. glåpord. Dls.,vl.,ög.,sm. m. fl.
Gläpig, gläpmunnt, adj. pratsam, pratsjuk.
Kl.
Gläpp, m. el. n. obetänksamt ord, knyst.
”Låt mej inte få höra en enda gläpp”. Sm.,kl.
Glöp, i sammans, kälaglöp, n. käl-lossning.
”Nu ä dä i sjelva kälaglöpet”. Sk. (N. Åsbo),
hl. Jfr fn. gliupr, adj. a) som lätt drager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
