- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
190

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - GEN ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

c) genfasta, f. fasta som föregår vissa högtider.
UL. VML.

d) genganga, v. a. genom ed förneka. ÖGL.

e) gengærþ, gingærd, f. α sammanskott af
lifsmedel som skickades biskopen till mötes under
hans resor; äfven det underhåll, som kyrkoherden
lämnade honom, då han kom till socknen. VGL.
UL.; 2) sammanskott af lifsmedel till konungen
eller hans länsman, samt det af honom, då detta
sammanskott gjordes, hållna gästabud. HL. SML.
S. Oluffz saga, s. 43; 3) dylika sammanskott, som
ursprungligen äfven blifvit gjorda åt konungen
under hans resor, hafva sedermera blifvit
förvandlade till en årlig skatt. VGL. St. Rimkr. s. 134;
3) krigsgärd. St. Rimkr. s. 47.

f) genkor, n. knot. S. Bern. f. 30.

g) genkorra, genknorra, v. n. knota. Spec.
Virg. s. 260. Cod. A. 27, f. 23.

h) genkorran, f. knot. Sv. Pr. K. f. 88 v. S.S.
3, 173, 174. Horol. æt. sap. f. 84 v. Cod. A.
27, f. 25, 161 v.

i) genkorrande, adj. knotande. S.S. 3, 173.

j) genkorrare, m. knotande, missnöjd menniska.
Cod. A. 27, f. 25.

k) genkøka, v. n. knota, S. Bern. f. 63: ”æn
wi byriom at genköka, kifwa, dela och thrætta
mællan os”. Jfr motkøka, v. n. knota. S. Bern.
f. 63 v: ”wadhelikit ær os at motkøka, at wi
skulum ey wanlika forga i klostreno swa som the
fordharwadhos i økninne”. S. sv. landskapsordet
kåuka, kåka.

l) genkøkan, f. knot. S. Bern. f. 63 v.: "wi
skulom gøma os af mot tuskan och genkøkan”.

m) genkøpare (geenkøpere), m. återlösare. Cod.
A. 29, f. 154.

n) genliker (genligher), adj. gen, kort. Spec.
Virg. 56.

o) genløsare, m. återlösare. Cod. A. 29, f. 14.

p) genmot (genmoth), adv. gentemot. Stockh.
Tænk. f. 22 v.

q) genmæli, gin meli, n. motsägelse, invändning.
VGL. UL. GL.

r) gensighia, v. a. säga emot, gensäga.

s) gensighiare, m. motsägare. S.S. 1, 90.

t) gensighilse, f. motsägelse. S.S. 3, 166.

u) genskikka, v. a. skicka emot. Cod. A 27, f.
12: ”oc först hon aff ær førdh all dødelichetz
smitter, tha geenskikke hænne till ewynnelighe
salighetz deel”.

v) gensta, ginstan, genstan, adv. genast. UL.
VGL. S.S. 1, 9. Didr. af B., 98.

x) genstridh, m. motstridighet. S. Bern. f. 32 v.:
”mz olydhno oc genstridh korra mot sinom
forman".

y) genstridha, v. a. strida emot. S.S. 3, 20, 26.

z) genstridilse, f. motstridande. S.S. 3, 26.

å) gensægn, f. gensägelse. S.S. 1, 176. Sv. Pr.
K. f. 89 v.

ä) gentrætteliker, adj, enträgen. Spec. Virg. s.
274: ”mz thinom gentrættelikom atspörilsom”.

ö) genvart (genvert), præp gentöfver, midtemot.
S.F.S. 4, 315; fn. gagnvart, id.

aa) genvarta, f. bröstvårta hos manfolk. S.S.
1, 248.

bb) genwærd, ginwærdha, genwærdha, f.
motsträfvighet, vedervärdighet. S.S. 1, 76, 101; 3
70, 71. Kg. Styr. s. 19.

cc) genwærdas, v. d. vara motsträfvig, krånglig.
S.S. 3, 116.

dd) genwærdogher, ginwærdogher, adj. α)
vidrig. S.S. 1, 77, 169; β) olydig. S.S. 3, 145.

Gena vägen, adv. eg. raka vägen; strax.
”Dä kunde du sagt gena vägen”. Kl. Gina
vägen.
Ög.

Genbit, m. genhugg (i figurlig bemärkelse).
Kl. Af sv. bita, v. a. mordere.

Gendrifta el. gendriftig, adj. bångstyrig.
Sm.

Genfär(d), m. gengångare, vålnad. Sk.,hl.,
bl. Gäjnfärd. G. D. gjenfærd, id.

Genfarja, f. brudkläderska; vanligen
brudgummens äldsta gifta syster. Bl. (Bräkne,Östra h.).
Ginfirja, ginfera, ginfria, jymfria, f. brudtärna,
vanligen en hustru i till brudgummens farbror,
morbror eller annan nära slägting. Nuckö,
Wormsö.

Genhöfta, v. a. 1 1) stå emot, möta, hålla
tillbaka. Vg.,mp. Genhöft (ipf. -tä), v. a. möta,
hindra, göra motstånd. Vb.; 2) stöta emot. Sm.
(Vestbo). Gl. sv. genhöfta, v. n. vara
motspänstig, motsätta sig. Sv. Bib. Job. 11: 3;
jfr fn. heipta, v. n. animo violento agere; heipt,
f. ira permanens, odium, atrox.

Genhöt (ipf. -tä), v. a. svara spotskt och
ohöfligt. Vb.

Genkast, n. gensvar. Sm. (Sällan brukl.).

Genkasta, v. a. svara tillbaka. Sm. (Sällan
brukl.).

Genstridiger, adj. motstridig, envis. Nk.

Genstörtling, genstörtinge, m. genstörtig
el. gensträfvig menniska. Sm.

GenvuLen, adj. genstörtig. Hs. Genvölug,
id. Sdm.

GENEDI(G), adj. nedlåtande, nådig. Sk.
Genädi(g). Hl.,bhl. Genagen, id. Bhl. Nht.
gnädig, geneigt, nådig; d. dial. genegen, gunstig,
bevågen; fn. hneigdr, id.

GENEDRI(G), adj. i. q. genedig, Sk. (Färs,
Ing.).

GENOMA, adv. högligen. ”G. rar”. Sm.,bl. Af
sv. genom, præp.

GENOMPINANDE, adj. kallt genomträngande.
”G. blåst”. Sdm.

GENÅS, m. större tälgknif. Jtl. Gönås, m. id.
Vg. Detta ord förekommer i kapellanen Påfueldh
Andreæ berättelse af d. 26 mars 1625 och säges
benämningen leda sitt ursprung från en knifsmed
vid namn Lasse i Gönås, som af Gustaf I fått
tillstånd att slå ett kronomärke på de knifvar han
tillverkade och hvilka af smedens hemvist kallades
gönåser. Nämde Lasses efterkommande fingo
sedermera af Gustaf II Adolf uteslutande rättighet att
nyttja kronstämpel på de af dem förfärdigade
gönåser och förbjödos alla andra vid 40 marks vite att
sätta detta märke på sina knifvar, på det skilnad
måtte vara mellan godt och odugligt arbete. S.
Öppet bref och privilegium på någre Gönåse
smeder. Jönköping d. 28 dec. 1616. Riksregistr. år
1616, f. 590. Jfr G. Adlersparre, Historiska saml.
Stockh. 1793; 1, 100; 2, 389.

GEPA, v. n. 1 1) göra fula miner, grina åt,
göra narr af. Hj.,mp. Geejp, id. Jtl.; 2) prata
och skräfla. Sdm. Gäpa. Vg. Fn. geipa, v. n.
sladdra, geipun, f. sladder, prat; n. gjeipa, v. n.
göra fula miner, gjeip, m. sura miner. Jfr gipa.

Gep, m. gäck, narr. Mp.,hj.

Gepas, gejpes, v. d. 1 gäckas. Mp.,hj.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free