Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- F
- FUL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fukkla, fukla, v. n. 1 begå skalkstycken.
Fl. (Nl.). Ns. fukeln, bedraga, handla oredligt.
(B. W. B. 1, 461).
FUKT, fukta, fokta, s. fjuk.
FUL 1, adj. 1) som har ett obehagligt
utseende; i sedligt afseende föraktlig, stygg. Att denna
betydelsen, som förekommer i riksspråket, likväl
ej är den ursprungliga, visar sig af våra
munarter och nedan intagna jemförelse med
närbeslägtade tungor. 2) rutten, skämd, sur. ”Ful
strömming”. ”Köttet ä fult. Vb. Fäul, id. G.; 3)
listig. Hs. (Bj.); 4) kåt, brunstig: a) eg. om djur.
Vb. Fäul, feul, fiul. Nb.; b) äfven om
menniskor. Vb. (Löfånger). Fsv. ful, adj. ful,
skamlig. SML. S.S. 1, 87. S, Bern. f. 51; forfulna,
v. n. ruttna. Sv. Pr. L. LIX, s. 23: ”forfulna oc
rothna"; fylska, fyliskia, f. a) var: pus. S.F.S.
1, 3 h.: ”thet watnit rensar f. aff øghonen”; b)
orenlighet Kg. St. 59; fn. fúll, stinkande, rutten;
fúlligr, stygg, barsk; fýla, f. stank; n. ful, a)
motbjudande, af elak smak eller lukt; b) stygg,
förtretlig; c) listig; d) vred, bitter; e) kåt; d.
dial. fule, fuvle, v. n. ruttna; fe. ful, smutsig,
stinkande; fûl, n, stank; fuljan, v. n. ruttna; e.
foul, smutsig; stygg; holl. vuil, a) smutsig; b)
rutten, stinkande; c) nedrig; fht. fûl, stinkande,
rutten; mht. fûl, vûl; moes. fuls, id.; nht. faul, a)
stinkande; b) falsk, dålig, gemen; c) trög; ns.
fuul, id. (B. W. B. 1, 462); fht fûli, f. ruttenhet;
fûlida, f. id.; fûlen, v. n. ruttna; nht. faulen, id.
Man finner, såsom Grimm (wb. 3, 1367) anmärkt,
att i alla götiska tungomål l framträder i detta
ord, ehuru denna bokstaf ej kan anses höra till
roten, hvilket man ser af sv. interj. fy; frans, fi;
holl. foy; gr. φεῦ; nht. ful, pfui; lit. pui; vidare
i fh. fúinn, rutten; fúki, m. stank; fúna, v. n.
ruttna; skr. pûj, v. n. stinka; pûti, stank; lit. púi
(pr. puvu), stinka; lett puht; gr. πύον, n. var; lat.
pus, id. I st f. l visar sig deremot t i lat. putere,
v. n. stinka; gr. πύϑειν, id.; lat. puter,
stinkande, rutten; putescere, v. n. ruttna; putidus, rutten,
stinkande; putor, m. stank; putridus, stinkande, m.
fi.; it. putire, v. n. stinka; putrido, stinkande;
arm. phut, rutten; gael. pûthar, m. varigt sår; irl.
putar, rutten, stinkande.
Fulakto, adj. ofärdig, behäftad med
kroppslyte. Fl. (Pargas).
Fule, den fule, djefvulen. ”Bevars för den
fule”. Sm. Den laje, id. Sm.
Fulfass, m. 1) djefvul; eg. en liten ful
djefvul, enär fass utan tvifvel är demin. af fan, m.
djefvul. Vg.; 2) ful, stygg menniska. Vg.
Fulfasse, m. id. Sm.
Fulfäla, f. def. svår ledvärk. Kl.
Fulhondin, m. def. 1) eg. den fule hunden;
2) djefvulen. Han ilak, id. ”Ja så han ilak,
å han fångst alldeiles som in stor svartan
hond”. Fl. (Öb.).
Fuling, fulinger, m. 1) ful, stygg,
obehaglig, listig menniska. Allm. <i>Fuling, fulinge, m.
Nk. Fäuling. G.; 2) djefvulen, ”har du vatt
ute för fulingen, råkat på fulingen? Sm.
Fulinge, ~n, m. ”Ja menar fulingen ha tatt
mössan”. Nk. Fulingen, fuln, m. def. Ul.; 3)
smekord i skämtsamt tal; stygging. Nk.
Fulkómperska, f. onda bettet; panaritium.
Kl. S. komperka.
Fulskap, m. & n. 1) ett slags bulnad i
fingrarne, åtföljd af olidlig värk (panaritium). Nk.;
2) utslag. "Råka ut för fulskap". Sm.,bl.; 3)
större rofdjur. Bl. (Asarums s:n); 4) löss,
ohyra. Kl.
Fultyg, n. i. q. fulskap. ”Han har fultygä
i fingrar”. Nk.
Fuläs (ipf. -sä), v. d. vara brunstig, löpsk;
om hundar. Vb. Fuläs el. föjläs (ipf. -sä), id.
Nb. (Calix). Fyl (yy), v. n. paras. Jtl.
Fuläst’n, m. def. djefvulen. Vb.
Fyla (ipf. fylte), v. a. banna, skämma ut,
snäsa åt någon. ”Ja fylte på’n”. Ög.,sm.,kl.
Deraf hundfyla, v. a. häftigt banna upp. Sm.
Fyle, n. coll. pack, slödder, dåligt folk. Nk.,
sk.,hl.,bl. Ett annat ord fyle, s. fugel. Jfr
fe. fylđ, f. smuts, orenlighet. (Matth. 23, 27).
Fäul-anded, adj. som har stinkande, elak
andedrägt. G.
Fäul-bajnt, adj. surbent. G.
FULLER, adv. väl, visserligen, troligen,
kanske. Vg.,sm. (Östbo), fl. (Nl.). Ful Fl.(Öb.).
Fälle, fölle. ”Dä ä fälle så”. Dls.,vg.,ög.,sm.,kl.
Fälle, fölle, folle. Vl. Fälle. Vb.,sdm.,nk. Föll.
Mp. Fsv. fuller, väl: quidem: n. fell.
FULLFLÄTAD, adj. utpiskad. ”Fullflätad
skälm”. Ul. (Rosl.).
FULLFÖR, s. fara 2.
FULL-MYNNTAR, adj. storgapig. G. (Full,
mun).
FULL-TAGA, adj. som har full arbetsstyrka.
”En fulltaga kar(l)”. Sm. Fsv. fultaki, fultaker,
fultagher, adj. a) fullkomlig, berättigad. S.F.S.
2, 1 h. sid. 4; 5, 13, 81; b) stark. S.F.S. 7, 77. Didr.
af B. 263; moes. fullatojis, fullkomlig (fulls, full,
fullkomlig, táujan, göra).
FULL-TÄRENES, adj. som har fullkomlig
matlust, äter mycket. S. Sk. — Anm. Det är
ganska märkligt att i våra landskapsmål så få
sammansättningar med full finnas, då detta
deremot ofta förekommer i fn. och nuvarande
svenska riksspråket, men vida talrikare i våra
svenska medeltidsskrifter, hvarur vi här vilja meddela
några:
a) fulbordheliker, adj. fullkomlig. S.S. 3, 93.
Fulbordogher, adj. id. Spec. Virg. s. 155.
b) fuldiærvar, adj. mycket djerf. S.F.S. 4, 101.
c) fuldristogher, adj. mycket stridbar. S.F.S.
7, 259.
d) fuldæghliker, adj. mycket dägelig, fager.
S.F.S. 6, 101.
e) fulfeter, adj. mycket fet. S.F.S. 6, 236.
f) fulgærþa bönder, fulgærdis bönder, m. pl.
bönder som erlägga full skatt. HL.
g) fulgör, adj. fullkomlig. S.S. 1, 2. Fn.
fullgér.
h) fulgörla, fullgörla, adv. mycket noggrannt.
Fr. af N. 559. Alex. M.
i) fulhærdugher, adj. mycket förhärdad. S.F.S.
4, 300.
j) fuliæmerliker, adj. mycket jämmerlig. Alex.
M. v. 3377.
k) fulkomelse, f. fullbordande, verkställighet.
VGL.
1) fulkynnogher, fullkyndogher, adj. fullt
skicklig. S.F.S. 1, 3 h. Alex. M.
m) fulkænna, v. a. fullkomligt lära. Cod. A.
29, f. 171 v.
n) fullbratt, adv. skyndsammast. St. Rimkr.
79, 90.
o) fullbyr, m. full, verklig by )( þorp. VGL.
p) fullgröner, adj. helt och hållet grön. Alex. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0200.html
