Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - FRA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(GU 1, 612) förmodar af sv. rusa, v. n. effuse
ruere; hvarvid f tillkommit för välljudets skull.
FRAUSÄ, fraust-tagen, s. frjosa.
FRE, s. fri, fre.
FREA, v. a. o. n. 2 1) beskydda. Sm., sk., m.
fl. Fröja, fräa, v. a. akta på, bevara, taga vara
på. Hl. Frejda sä, v. r. försvara sig. Ul; a 2)
värna om, skydda (egorna) medelst gärdesgård.
”Vi ha inte hunnit å frea än i år”. Sm. ög. Fsv.
friþa, v. a. beskydda, freda. SML.; fn. friđa, id.
(af fn. friđr, m., fsv. friþer.friþr, m. fred, frid).
Jfr fht. frit-hof, m. asylum, inhägnadt ställe.
Fredu, adj. befriad, fri ifrån. ”Ji ha
vodhtä fredu sjukdomen”, jag har blifvit befriad från
sjukdomen. ”Nu jär vä fredu kölda”, nu äro
vi befriade från kölden. Vb.
Fress-håll, n. stängsel kring egor. Ög.
Fre, m. id. Ög.
Frega, -n, m. fråga. Vb. Fräga, m. Sdm.
Fräga el. frägen, m. id. Frägan brukas i
talesätten: ”hva ä dä frägan um? Dä va alldri
frägan um”, o. d. Frågen förekommer i
uttryckssättet: ”kommer alldri på frägen”,
kommer aldrig i fråga. Nk. Frågen, m. fråga. Ög.
(Ydre). Frågen, frägen, m. id. Sm. (Östbo).
Fht. frâga, fraha, f. fråga; nht. frage, i. id.
Af ofvan anförda fregna, hafva vi fn. frægr,
adj. ryktbar; frægđ, f. ära, ryktbarhet, frägd,
m. fl.; fsv. frægher, adj. frägdad, berömd. Iw.
3512. Sv. Bib. K. f. 83; n. fræg, id.; fe.
gefræge, id.; fsv. frægd, fregd, f. ryktbarhet,
frägd. S.F.S. 7, 227. Cod. A. 49 f. 109; fd.
fregdh, id. (Mlb. Gl. 251); deraf fsv. vanfrægdh,
f., vanfrægdha, v. a., vanfrægdheliker, adj.,
vanfrægdhilse, f.; vidare frægdhas, v. d. blifva
berömd. S.F.S. 4, 124; frægas, v. d. id. L. c.
6, 14; fn. frægaz, id. Häraf synes att man
rätteligen skrifver frägd, frägdad, ej fräjd,
fräjdad.
Fretta, v. a. o. n. 1 1) höra, få veta; 2)
utfråga, utforska. Hl. Fritt (ii), fråga träget,
ofta. Jtl. Frittä, ofta och onödigtvis
efterfråga. G. Fn. frétta, a) höra; b) fråga, utforska;
n. fretta, id.; d. fritte, udfritte, fråga,
utforska, utfråga.
Frågedagar, m. pl. efterfrågan. G.
Frågs-mål, n. efterfrågan, afgång.
”Frågsmål på säa”. Ög.
Frejston, f. def. försök, prof. ”Lägga säd
i frejston, lägga säd mellan torf för att
undersöka huruvida hon är grobar. Torfven heter då
frejston. Fl. (Ingo). Moes. fraistubni, f.
frestelse:, πειρασμός; fht. freisa, f. försök; fn.
freistni, f. id.
List-frejsto, m. förförare. Fl. (Ingo). Fn.
frejstare, m. frestare.
Frö 1, adj. fröbar, grobar, tjenlig till utsäde
eller fortplantning; förmögen att afla. Säges
såväl om växternas frö som om menniskor och
djur. Ög.,sk.,hl. ”Kornet ä inte frö”. Sk. ”En
böl ä inte frö”. Hl. Fn. friófr, frior,
fruktbar; jfr fsv. frölimber, m. a) proprie membrum
seminale; b) membrum genitale masculorum.
SML.; wallon. froy, leka; om fisk.
Frö 2 (ipf. frödd, sup. frödt), v. n. mogna,
gå i frö. ”Hä håll å frö säg”, det börjar blifva
moget, fröbart. Vb. Jfr fh. fræva, v. n.
adolescere; frævaz, frøvaz, florescere, efflorescere.
Fröa, v. a. 1 beså. ”Fröa jola”. Ög.
Fröhäv, frehäv, frögill, adj. grobar; om
dugligt frökorn. Hs. S. giller, häver.
Frölle, fröle, n. coll. 1) småfrö. Kl.
(Stranda); 2) ogräsfrön bland trusken säd. ”Ruen ä
alldeles fri från frölle”. Bl. (Östra h.). Fröle.
Bl. (Bräkne); fryle, n. ogräsfrön i åkern eller
i dålig säd. Sm.
Frölön, n. ersättning för utsäde, betalning
för gjordt utsäde på ett hemman. Vg. Frölän.
n. ”Få igen frölänet”, få så mycket man sått.
Fsv. frölön, n. ersättning för utsäde. VGL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
